Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordisk medeltid, av Rune Norberg - Gotisk skulptur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rune Norberg
råden som måste ha varit produktionscentra. Så har verksamheten varit
livlig i Slesvig där så många verk bevarats att man en tid trodde att
Slesvig varit leverantör till hela Norden, vilket nu knappast är troligt.
De mest kända exemplen är de med små figurgrupper ur
passionshisto-rien försedda lektorierelieferna från Hyrup och N. Haksted. Här kan man
finna anknytningar till Amiens omkr. 1230. Några årtionden senare är
troligen det nästan reliefartade stora triumfkrucifixet i Sorö klosterkyrka,
som brann 1247. Trots starka franska drag måste detta betraktas som
ett danskt arbete. Intressantast är småskulpturerna i relief på korsets fot.
En stående Maria med naturliga proportioner och rörelser, leende och
i intim kontakt med barnet. Detta är något annat än den romanska
konstens himladrottning med världsdomaren i sitt sköte. Nedanför
madonnan en ängel med språkband. I veckbehandling och rörelser uppvisar
denna ängel alla de drag som är karakteristiska för en stor del av nordisk
skulptur vid 1200-talets mitt, med breda, parallella veck ofta
arrangerade vinkelrätt mot varandra och litet dockaktigt stela, men för all del
värdiga gester.
Av småskulptur sådan som den nyssnämnda har det funnits en
oerhörd mängd. Dels hade varje kultbild ända fram mot 1200-talets slut,
i vissa fall ännu längre, ett skyddande skåp, vilkets dörrar mestadels
hade sm åfigurer inom ramverk. En madonnabild hade t.ex. bilder ur
Kristi barndomshistoria, en S. Olovsbild hade illustrationer till
Olovs-legenden osv. Stundom hade triumfkrucifixets fot en relief, såsom det
nyss nämnda från Sorö eller i Lau på Gotland med en märklig
framställning av Kristi gravläggning. Altarförstycken av trä av samma typ
som de ovan skildrade »gyldne altre» fortlevde och hade figurdekoration
av olika slag. Dessutom finns det åtskilliga helt eller delvis bevarade
lektoriebröstningar med livlig figurskulptur. Framförallt på Gotland
fanns det ytterligare en tillflyktsort för sådan småskulptur, nämligen
inom triumfkrucifixens väldiga ringar, men därom mera nedan.
Av all denna småskulptur har blott en ringa bråkdel bevarats, men
ändå tillräckligt för att man skall få en uppfattning om att den i kanske
ännu högre grad än de större skulpturerna följer impulser utifrån men
också att den i vissa fall blivit föremål för ren serietillverkning. Det
sistnämnda förhållandet kan konstateras i fråga om en grupp madonnaskåp
som är spridda över praktiskt taget hela Norden. Även Finland, som nu
på allvar inlemmats i den katolska konstens international äger två
exempel, från Urdiala och Kumlinge, som för övrigt länge var de enda
av forskningen kända helgonskåpen av detta slag. Likheten mellan de
små figurerna är ofta så stor att man mången gång skulle kunna byta
ut dem mellan de olika skåpen utan att någon skulle kunna märka
det. Var nu centralen för denna storproduktion varit belägen är
ännu omöjligt att säga. Skåne t.ex. tycks ha varit självförsörjande, att
Två herdar som lyssnar på
änglarnas budskap vid Betlehem.
Skulptur ur ett madonnaskåps dörr
i Svinhults kyrka, Östergötland,
från omkr. 1280.
Kvinnligt helgon från Torekovs
kyrka, Skåne, nu i Lunds
universitets historiska museum. Denna
träskulptur avspeglar den franska
gotiken vid 1200-talets mitt.
128
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
