Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordisk renässans och barock, av Karl Erik Steneberg - Femtonhundratalets kalkmåleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Renässans och barock
Detalj ur en finsk kyrkinteriör,
1360-talet. Bildfälten med deras
stela figurer och valhänta försök
till rumsperspektiv skiljas åt av
pilastrar. — Heliga tre konungar,
Barnamordet i Betlehem. Storkyro
kyrka.
sig de verkningsfulla formimpulserna. Från dessa centra sprids de till
spirande verkstäder i provinsen, till Norge och Finland. Från
slottssalarna vandrade motiven över till kyrkorummen, där de bildade
bakgrunder och inramning till tankfulla apostlar och dygdefigurer. Ingen
synes ha funnit något betänkligt i sådana anordningar, mängden av
bevarade arbeten tyder i varje fall inte på något avsevärt motstånd.
Vasaslottens målade utsmyckning ger prov på denna nederländska
renässansdekor. På Erik XIV :s och Johan III :s slott i Kalmar finner man
flera exempel, likaså i Karl IX:s hertigdöme (på Gripsholm, Vadstena
och Kungsstugan i Örebro — den senare med en stor allegorisk
komposition, som belyser gudomlig nåd och mänsklig rättvisa efter antik källa).
I kyrkorna har den nya stilen använts in på 1600-talet, bl.a. i Knista
1612 och Trosa 1618. Dekoratören i de två grannkyrkorna Bälinge och
Tystberga, Peder målare (omkring 1622), är relativt självständig i sina
koloristiskt behagliga bildföljder. Han har skildrat scener ur Simsons
historia, ett alltsedan 1400-talet av kalkmålarna flitigt anlitat ämne, som
även framställts i den s.k. Grå salen på Kalmar slott 1585. För
sistnämnda arbete har Johan III anlitat Arendt Lamprechts (d. 1623), som
inom den monumentala målarkonsten får anses som vårt lands främsta
kraft vid denna tid. Från det dekorativa måleriet i slott och kyrkor går
en linje till den folkliga konsten. En naivt obesvärad lek med formerna
Norskt folkligt måleri visar en
utpräglat plan bildhållning i likhet
med andra områden av provinsiell
konst. Detalj ur liknelsen om den
rike mannen och Lazarus, en
bild-följd från 1623 i Hedals kyrka.
183
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
