Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordisk renässans och barock, av Karl Erik Steneberg - I hjältarnas spår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karl Erik Steneberg
Ringränning. Målningen, omkring
1620 utförd av dansken Reinholt
Thim, tillhör den nu skingrade
följden av plafonder för Rosenborgs
riddarsal och visar ett riddarspel i
klassisk miljö. Den har en starkt
eklektisk formkaraktär.
Christians-borg.
vis ger denna danska svit en inom den nordiska konsten oöverträffad
översikt över renässansens bildstoff. Dess svenska motsvarighet har sin
betydelse genom att bygga på ett nationellt program av stor räckvidd.
Tapetkonsten blev även i fortsättningen ett medel att befästa
medvetandet om kunglig storhet. Efter Kalmarkriget dröjde Kristian IV
inte med att i en större tapetföljd låta förhärliga denna sin bedrift, och
när under seklets senare hälft krigslyckan gynnat motparten blev det
Karl XI :s tur att — i J. Ph. Lembkes oljemålningar på Drottningholm
samt de efter dessa vävda tapeterna — framställa svenska segrar.
Av den konstälskande Kristian IV:s beställningar är
Rosenborgspla-fonderna de främsta som utförts inom landet. Slottets riddarsal skulle
med ett 30-tal målningar visa människans sysselsättningar och nöjen vid
olika åldrar. Av dessa omkring 1620 utförda målningar finns flera kvar
(de flesta på Kronborg); de kan fördelas på kungens målare, i första
rummet Pieter Isaacsz, som var den ledande kraften, men även
danskfödda målare som Sören Kjaer och Reinholt Thim. Målningarna följer
den venetianska konstens stora förebilder men visar en hård och manierad
färgskala, när man numera ser dem på nära håll. Sitt särskilda intresse
har de som det första stora uppdraget i sitt slag, det att i monumental
form skildra sitt ämne, som i huvudsak kretsar kring jordelivet, dess lust
och lycka.
Störst var dock den kungliga ivern när det gällde att hugfästa den
egna insatsen eller när föregångarnas minne kunde kasta glans över
kungahus och folk. För detta fann man möjligheter vid sidan av
tapet-väveriet. Johan III uppdrog åt bildhuggaren Lucas van der Werdt
att utföra gravfigurerna över Magnus Ladulås och Karl Knutsson i
Riddarholmskyrkan. Under Kristinas tid åstadkom man på ett bekvämt
sätt en monumental följd av furstliga ryttarstatyer: man ställde upp den
kungliga rustkammarens harneskgarnityr och gav dem medeltida namn
204
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
