Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordisk renässans och barock, av Karl Erik Steneberg - I hjältarnas spår - Kungamakt och skråtvång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Renässans och barock
Badhusinteriör med kärlekspar.
Från Rosenborgstaket; utförd
omkring 1622 av Pieter Isaacsg- Det
av senrenässansen gärna anlitade
ämnet avser att ge
aktframställningar och praktfulla interiörer.
Kronborg.
som kunde tillfredsställa behovet av tradition. Vid samma tid fick
historie-romantiken förnyad aktualitet; på De la Gardies Leckö målade man —
förmodligen med stöd av en 1650 tillkommen gravyrserie — ett antal
väggbilder av de gotiska krigshjältarna. Mycket mera betydande i sina
syften var den av Kristian IV 1637 beställda bildföljd som enligt hans
eget direktiv skulle skildra hans förfäders »tappra och heroiska gärningar».
Kungens kopparstickare Simon de Pas ledde det stora företaget, som bl.a.
avsåg att pryda Kronborg med ett 80-tal målningar, utförda av i Utrecht
verksamma mästare. Flertalet bilder anbragtes 1641 på slottet i dess stora
sal, men lyckan blev kort, ty redan 1658 bortfördes de av svenskarna
under Carl Gustaf Wrangels befäl.
Kungamakt och skråtvång
För att tillfredsställa sitt konst- och praktbehov använde 1600-talets
största samlare, Kristian IV och drottning Kristina, betydande summor
av statsmedel till utländska inköp. Sina utgifter har de försvarat med att
dessa avsåg ett slags nationella representationsändamål. Kung Kristian
har sålunda uppgivit att han »inte byggde sig själv till rekreation men riket
till ära och tjänst», och Kristina har vid planeringen av praktuppbådet
för sin kröning motiverat sitt slöseri bl.a. med att svenskarna numera,
efter sina krigiska framgångar, vore »bättre bekände i världen». I båda
205
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
