Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordisk renässans och barock, av Karl Erik Steneberg - Kungamakt och skråtvång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karl Erik Steneberg
Kung Kristian, väpnad till
tänderna. Ryttarporträtt av Karel van
Mander 1642; hästen av Morten
van Steenwinckel, av samtiden
berömd som hästmålare. Han har
dock här inte lyckats sammanfoga
sin snirklade silhuett med ryttaren
och bakgrunden. Frederiksborg.
förordning) lyckades man inskränka skråmästarnas möjligheter att tränga
ut dugande krafter.
Numera är det givetvis omöjligt att med några namn påvisa i vilken
mån skråväsendet utgjort ett hinder för en rotfast nordisk konstalstring,
men det är i varje fall tydligt att några förmågor av rang inte spirat inom
dess egna led. Liksom tidigare förnyades tillgången genom införsel av
utländska mästare, till ojämförligt viktigaste delen sådana som knöts till
hoven. Genom denna konstnärsimport har Kristian IV och Kristina —
den sistnämnda med en medverkan av Magnus Gabriel De la Gardie,
som visserligen har framträdande drag av lyxkonsumtion och skryt men
ändå verksamt bidragit till förnyelsen — gjort betydande insatser för de
nordiska ländernas konstliv. Under Kristian IV:s långa regeringstid
skedde detta delvis redan vid århundradets början — jämför ovan —
men av ännu större verkan blev de två särskilt som porträttmålare
produktiva holländarna Karel van Mander (o. 1610—70) och Abraham Wuchters
(o. 1613—82), vilka senare slog sig ned i Danmark. Båda har som sin
främsta modell haft kungen själv, en praktkarl med örnblick och örnnäsa,
208
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
