Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rokoko och nyantik i Norden, av Lars Erik Åström - Upplysningstidens romantik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rokoko och nyantik
Pehr Hörberg, Kristi
uppståndelse. Nationalmuseum.
han en sådan dramatisk uttrycksfullhet i färg och ljusdunkel att de många
otympligheterna i figurteckningens detaljer sjunker undan till dämpat
gripande bakgrundseffekter. 1800-talets nyromantiker gav Hörberg sin
varmaste hyllning och Atterbom skrev hans biografi. Med 1900-talets
naivism väcktes intresset för hans konst på nytt. »Gossen, taffeln och
Pehr Hörberg» heter Hilding Linnqvists hyllning till naivisternas
föregångare. Själv sökte han nog efter uttryckskraft och känsla i sitt måleri,
men han skulle säkert gärna bytt ut sin klumpiga teckning mot
akade-misternas sköna form om han bara kunnat. Därom vittnar många av
hans målningar. Hörberg levde mestadels på landet och stod de folkliga
tänkesätten och folktron nära. Därifrån fick han givande inspiration, och
i några robusta och burleska laveringar har han fångat den nordiska
sagotonen. Drömmarna om den nordiska forntiden, som vid 1800-talets
början skulle få ett så mäktigt utflöde i den götiska diktningen, kunde
Pehr Hörberg verkligen ge en primitivt kraftfull form. Under
1800-talsromantiken skulle sådana ämnen bli ganska vanliga i bildkonsten
— hos Westin exempelvis — men de tolkades då i efterklassicismens
kraftlösa stil.
I dramatiken hade de gamla nordiska motiven tagits upp av de
gustavianska diktarna, och teaterkonstnärerna fick sålunda rika tillfällen
till att söka efter nordiskt romantisk lokalton. Hörberg med sin okonstlade
direkthet skulle kanske ha kunnat måla dekorationer till dessa pjäser,
som givit betraktarna en riktigare föreställning om den barbariska
forntiden än de teatraliskt fantastiska kompositionerna av den inkallade
fransmannen Jean Louis Desprez. Gustav III hade upptäckt hans
förmåga på sin romerska resa, och han blev kungens favoritarkitekt och
287
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
