Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romantiken, av Gertrud Serner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Romantiken
Av förste intendent Gertrud Serner
Efter det att danmark och sverige under århundraden hade
dominerat konstutvecklingen i Norden ryckte under 1800-talets förra del Norge
och Finland fram för att göra sin självständiga insats vid sidan av
grannländerna. Orsakerna var flera. En var det politiska läget i Norden; det
från Danmark frigjorda Norge brann av iver att kulturellt tävla med
den nye unionsbrodern Sverige, och det av Ryssland erövrade Finland
var angeläget att åtminstone i några avseenden hävda sin egenart
gentemot de nya herrarna. En annan var det nya sociala läget:
1800-talets konstkultur bars inte längre upp av kungahoven utan av vidare
befolkningsgrupper, framförallt de borgerliga. En tredje orsak var
slutligen de allmänna, av 1700-talet knäsatta nationalitetsidéer, som nu
gjorde sig gällande över hela världen.
Sökandet efter det nationellt särpräglade utgör överhuvudtaget det
ledande temat i det tidigare 1800-talets nordiska konst. I Danmark dyker
den fornnordiska ämneskretsen upp redan hos Abildgaard och omformas
till ett allmänt nationellt program för bildkonsten av Nils Lauritz Høyen,
som blev professor vid konstakademien i Köpenhamn 1829 och starkt
kom att påverka den följande tidens landskaps- och folklivsskildring.
I Sverige verkade Götiska förbundet från och med 1811 för de
fornnordiska ämnenas upptagande i dikt och konst. 1818 ordnade det den
utställning av konstverk med götiska motiv, vid vilken Sandberg
utställde teckningen till »Valkyriorna» och Fogelberg skisserna till sina
fornnordiska gudar. 1846 förnyades det götiska programmet inom det
nystiftade Konstnärsgillet, och under 50- och 60-talen sökte de
nationella tankarna sig fortsatt utlopp i historie-, folklivs- och landskapsmålen
för att till slut resultera i Höckerts »Slottsbranden». I Norge inledde
303
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
