Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romantiken, av Gertrud Serner - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Romantiken
F. Westin, Allegori över
kronprinsessan Josephines ankomst
till Sverige, 1823. Gripsholm. På
ramen: »När maj har lövat sina
lindar och vakteln slår vid
lummig strand, då kommer hon
med vårens vindar, med svanarna
till sagans land.» Tanke och
utförande lika tidstypiska i sin
bombastiska sentimentalitet.
Skillnaden mellan målningarna avslöjar omedelbart skillnaden också
i målartemperament mellan den dramatiske romantikern, som lyckas
övertyga oss om stridens hetsighet och segerns berusning, och den nyktre
teckningsprofessorn, som gör ett i underdånighet korrekt äreminne över
den kunglige befälhavaren. Den torrhet i färg, som var Davidskolans
svaghet, återfinnes i utpräglad grad hos dess främste svenske
representant, alltmera betonad med åren. Men vi kan dock tacka Krafft d.y.
för en rad utmärkta porträtt ur dåtidens bemärkta Sverige, från
skildringen av Desprez, gjord redan före utlandsresan och representerande
en ungdomlig 1700-talsstil, och till Karl XIV Johan och predikanten
Mårten Strandberg.
Om Krafft var en av samtiden uppskattad och hedrad och av
eftervärlden fortfarande högaktad konstnär, så har omdömena om hans
kollega som akademiprofessor Fredrik Westin (1782—1862) skiftat så mycket
mera. Samtidens uppskattning kände inga gränser, man tilläde honom
de mest smickrande epitet såsom Sveriges Rafael o.a., men hans stjärna
sjönk mycket snabbt och för nutiden är han närmast en bortglömd
målare. Endast ur historisk synpunkt har han intresse, på grund av vad
samtidens hyllning åt dessa konstverk berättar om samtiden själv.
Westin målade porträtt, som ännu är tämligen njutbara utan att vara
märkliga, men uppskattningen av honom vilade främst på hans fria
kompositioner, sådana som »Amor och Psyche», »Faeton som anhåller hos Apollo
309
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
