Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romantiken, av Gertrud Serner - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Romantiken
C. L. (PUncker, Tredje klassens
väntsal, 1863. Nationalmuseum,
Stockholm. Med skildringar från
pantlånekontor och väntsalar
visade d’Uncker såsom den ende av sin
generations svenska konstnärer ett
om också sentimentalt och ytligt
intresse för sociala förhållanden.
Hans intresse för folktyper
avslöjar sig i den inträngande och
omväxlande karaktärsskildringen.
C. dWncker, Från Palais Royal.
Rasmus Meyers samlingar,
Bergen. Det anekdotiska innehållet
med humoristisk eller rörande
poäng var utmärkande för mycket
av det nordiska, tyskorienterade
måleriet, men uteslöt ej pregnant
detaljskildring och elegant
valörstudium.
som i sin karakteristiska utformning utgör ett igenkänningstecken, lika
säkert som en signatur. Som tecknare har han efterlämnat ett stort
konstnärligt arv av genomgående hög kvalitet.
Till Zolls intima vänner under Düsseldorftiden hörde August Jernberg
(1826-—96). Denne hade då bakom sig bl.a. ett flerårigt studieuppehåll
i Paris och trots att han tydligen föredragit den småborgerliga atmosfären
i både konst och liv i Düsseldorf framför den mera internationella och
radikala i Paris, hade dock kontakten med det franska satt outplånliga
spår i hans konst. Hans genrebilder med sina skämtsamt anekdotiska
ämnen som »Den sönderslagna pipan», »Björndans» o.s.v. är
visserligen rent düsseldorfska till både typ och utförande, men de stilleben,
som han med sådant intresse och sådant gott mottagande hos publiken
odlade, ha i sin renare kolorit och sin lättare elegans i utförandet ett
omisskänligt inslag av fransk, mera måleriskt inriktad konstkultur.
Framförallt är det dock i hans landskapsstudier efter naturen, som man ser ett
för den düsseldorfska miljön, där han stannade till sin död, förbluffande
inflytande från franskt friluftsmåleri. Den solfyllda atmosfären och de
klara färgerna kan i smärre utsnitt ge ett nästan impressionistiskt intryck,
även i studier målade redan på slutet av 60-talet. Bland hans färdiga
arbeten finner vi dock inte några landskap, och den friska kolorit och
självständiga syn, som han alltså var mäktig, tilläts inte att slå igenom i
de figurmålningar och genrescener, som han själv betraktade som sina
konstnärligt värdefullaste arbeten.
Liksom Jernberg hörde inte heller Cail Lützow (TUncker (1828—66)
till de düsseldorfare, som sökte sig till de svensknationella motiven. Han
329
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
