Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romantiken, av Gertrud Serner - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gertrud Serner
Bengt Erland Fogelberg, Gustav
Adolf nedsjunker döende i Segerns
armar. Skiss i bränd lera.
Nationalmuseum. De fosterländskt
symboliska minnena sökte konstnärerna
gestalta i sina skilda material.
Slussen i Stockholm, beställdes efter kungens död av Bengt Erland
Fogelberg (1786—1854), skedets ur många synpunkter intressantaste skulptör.
Även om hans kungamonument är en dekorativ och väl genomarbetad
skapelse är det dock inte till det slaget av arbeten vårt intresse främst
knyter sig. Eftervärlden ser i honom främst göten bland skulptörerna.
Han tillhörde den innersta kretsen av de unga konstnärer, som lät sig
inspirera av Ling och den litterära, forntidssvärmande nationalismen och
på den tidigare omnämnda utställning, som Götiska Förbundet
anordnade 1818 i samband med en konstnärstävlan med nordiskt ämne, gjorde
han en mycket bemärkt insats. Där utställdes nämligen som tidigare
nämnts för första gången skisserna till de tre gudabilder, som skulle
komma att utgöra hela rörelsens konstnärliga klimax. Skisserna visade Oden,
Tor och Frej. De färdiga marmorstatyerna i kolossalformat, vilka utfördes
långt senare (1830 och 1844) på Karl XIV Johans beställning, visa i stället
trilogien Oden, Tor och Balder. Sedan 1866 sätter de sin dominerande
prägel på entrén till vårt Nationalmuseum. Sin betydelse fick de som
uttryck för en strävan att fylla ärvda klassiska former med ett nytt,
särpräglat, som nationellt värdefullt uppfattat innehåll. Tor-statyn
intresserar mest, men trots obestridliga förtjänster t. ex. i det intryck av kraft
och tyngd som gestalten ger, måste man dock konstatera, att Fogelbergs
Bengt Erland Fogelberg, Tor,
1844, Nationalmuseum. Genom
att framhålla Tor som grovt
atletmässig, eftersträvade Fogelberg att
ge honom karaktär av nordisk
kraftgud, men arvet från de
klassiska gudarna spåras i den
behärskade rörelsen och ädla hållningen.
338
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
