- Project Runeberg -  Tidens konsthistoria : bildkonsten genom århundradena / III. Bildkonsten i Norden från äldsta tider till våra dagar /
369

(1948-1950) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiskt friluftsmåleri, av Bo Lindwall - Från Tyskland över Paris till hemlandet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nordiskt friluftsmåleri

Från Tyskland över Paris till hemlandet

Av fil. lic. Bo Lindwall

I Skandinaviens historia står 1864 som ett ödesdigert årtal, i dess
konsthistoria likaså. Det året bröt den skandinaviska politiken samman inför
preussares och österrikares samlade angrepp. Danmark lemlästades utan
att ha fått det bistånd, som vältaligt utlovats under 50-talets många
glansfulla skandinaviska studentmöten. Den allmänna folkstämningen i
de tre nordiska länderna var bestört och resignerad. Skandinavien hade
på ett hårdhänt sätt blivit satt på plats. 1850-talet hade varit den
romantiska dimbildningens epok, då danskarna levde högt på minnet av den
heroiska kampen mot tyskarna 1848; då ännu inte tron på brödrafolken
var knäckt; och då den svensk-norska unionen fortfarande trodde sig ha
en mission att fylla som internationell maktfaktor.

Alla illusioner vek undan efter det brutala uppvaknandet 1864. Det
var omöjligt att längre hänge sig åt idealistiska spekulationer och
romantiska drömmar om de nordiska folkens »ödesgemenskap». Den
nordiska splittringen var ett faktum. Tidshändelserna skärpte sålunda
motsättningarna mellan de nordiska länderna och förklarar också varför
deras konstutveckling under de närmaste decennierna skulle komma att
gestaltas så olika.

Det tyska inflytandet i nordisk konst hade gjort sig gällande särskilt
efter seklets mitt. Därför var det ganska naturligt att Danmark med
färska erfarenheter av tyskarna från 1848 inte velat följa i norrmännens
och svenskarnas spår och orientera sig åt det hållet. Düsseldorf fick aldrig
någon direkt betydelse för danskarna. Høyens nationella propaganda
hade f.ö. varit så effektiv att endast ett fåtal danskar överhuvudtaget
kände lust att studera konst utomlands. Händelserna 1864 stegrade

24

369

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 9 20:25:54 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidkonst/3/0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free