Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiskt friluftsmåleri, av Bo Lindwall - 1870-talets landskapsmåleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordiskt friluftsmåleri
Erik Wedelin (1850—80),
Vintermotiv från Isar, omkr. 1872.
Privat ägo. Till de tidigt döda
och alltför fort glömda hörde Erik
Wedelin, som emellertid visade
ett kraftfullt målartemperament
och en ofta fm känsla för naturen.
Redan tidigt hade han
»brutaliserat» sin konst, han arbetade i
stora drag med palettkniven och
undvek alla oväsentligheter. Det
var den nya tyska friluftsstilen
med utgångspunkt i Courbet och
Barbizonskolan, han
representerade.
tekniska befrielsen. Ordet »brutal» som Lange använt om den förfinade
Wahlberg hade passat bättre in på sådana palettknivmålare som med
raska tag målade sina bilder färdiga inför motivet. De unga danska
målarna Godfred Christensen och Chr. Zaccho sökte förena den nya franska
stilen — friluftsmåleriet och det breda målningssättet — med den gamla
traditionen. Christensen återkom till Danmark 1875 fylld av entusiasm
för »plein-airismen» och de franska målarnas palcttknivsteknik. Året
därpå ristade han på en liten solskensstudie den stolta inskriften: »Malet
med Sportel i Skoven ved Herlufsholm.»
Det var denna fria landskapsstil som dominerade under 1870-talets
senare år, även om färgskalan ljusnade, sedan man äntligen upptäckt
asfaltens fördärvbringande egenskaper. Överhuvudtaget hade
frilufts-idéerna helt slagit igenom i Frankrike redan före 1880. Målarparasollerna
stod tätt som svampar i Fontainebleauskogen, enligt samtida ögonvittnen.
Själsstämningar och uttrycksmåleri var inte längre modernt. Daubigny
blev åter föredömet.
70-talet var pessimismens årtionde; melankolien präglar i hög grad
också dess landskapsmålen. Under senare hälften av decenniet blir
grå-vädersstämningarna allt vanligare. Man fann i dessa trista motiv
symboler för det egna svårmodet, på samma sätt som tidens författare i sina
romaner utnyttjade gråvädret som förstärkande symbolisk parallell till
huvudpersonernas sorgsna sinnesstämningar. Men impressionismens
framträngande på 70-talet skulle också sätta spår i det skandinaviska
måleriet. Intresset för ljuset blir allt starkare. Tidigare hade solljuset
utnyttjats i kontrast till det svartaste mörker. Nu fylls hela tavlan av ljus,
antingen det indirekta i gråväderstavlorna eller det direkta, då solen
lyser fram.
Liksom figurmålarna i Paris, som vi skall se, fick sig ipräntat
helhetens allt överskuggande betydelse och de rätta valörernas
nödvändighet vid uppbyggandet av helheten, lärde sig landskapsmålarna
387
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
