- Project Runeberg -  Tidens konsthistoria : bildkonsten genom århundradena / III. Bildkonsten i Norden från äldsta tider till våra dagar /
402

(1948-1950) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiskt friluftsmåleri, av Bo Lindwall - Historiemåleriet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bo Lindwall

Georg von Rosen (1843—1923),
Erik XIV, Göran Persson och
Karin Månsdotter, 1871,
Nationalmuseum, Stockholm. Georg von
Rosen hade redan som mycket ung
väckt uppmärksamhet för
historiemålningar med 1500-talsmotiv,
målade i ett maner som han lärt
av belgaren Leys. Denne ansåg att
man borde imitera den stil som
var på modet vid den tid då scenen
i tavlan utspelas. Detta
pastischmåleri är ett utslag av samma
anda som det hårdhänt
stilfanatiska restaureringsraseriet i
arkitekturen. von Rosen blev
betraktad som den svenska konstens
hopp, men hans reaktionära
konservatism var så benhård att han
snarast blev en käpp i
utvecklingens hjul. Sin starkaste insats
gjorde han som porträttmålare.

spontana inspiration än på konstakademiers tillskyndan. Därför hade
varken Norge eller Finland, vilkas självständiga historia dolde sig i
forntidens töcken och vilka dessutom saknade konstakademier som kunde
diktera de historiska kriaämnena, hittills visat något överväldigande
intresse för dylikt måleri.

Men sedan det nationella självmedvetandet i Finland vaknat på
1860-talet började finnarnas tankar kretsa kring en specifikt finsk konst. B. O.
Schauman angav riktningen för den finska konstens utveckling; han var
övertygad om att endast det som förhärligade fosterlandet och som
pane-gyriskt hyllade Finland kunde hoppas på att leva i eftervärldens
erinring. Han varnade för den ytliga internationalism som han fann i den
nya naturalismen. Den finska dikten stod högt, nu väntade man på den
store konstnär som kunde höja måleriet till samma nivå. Den mycket
unge Albert Edelfelt uppmärksammades för sin utomordentliga talang.
På honom riktades hela nationens hoppfulla blickar. Tvingad av dessa
förhoppningar for han ut i världen för att bli Finlands förste store
historiemålare. Sedan norrmännen flyttat från folklivsskildringens
Düsseldorf till historiemåleriets München kan man även hos dem märka en ny
ambition i det avseendet.

Bakruset efter 1850-talets skandinaviska banketter var inte någon
lämplig jordmån för stolta och ståtliga äreminnen, förnöjda påminnelser
om förgången makt och härlighet. Historiemåleriet undergick i stället en
genomgripande förvandling, som för ett decennium gav det nytt liv.
Det blev inte längre de okomplicerat triumfatoriska segerherrarna som
frammanades på historiemålarnas dukar. Konstnärerna fascinerades i

402

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 9 20:25:54 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidkonst/3/0428.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free