Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiskt friluftsmåleri, av Bo Lindwall - Grez - Människan och miljön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordiskt friluftsmåleri
Carl Larsson, Bruden, Grez,
akvarell 1883. Privat ägo. I Grez
lossnade hämningarna, berättade
C. L. för Strindberg: »Jag
kastade bisarrerierna på sophögen och
mina märkvärdiga
idékombinationer i sjön. Där må de ligga.
Nej nu har jag gett stora famnen
åt naturen, den må vara hur enkel
som helst.»
Michael Ancher (184g—1927),
Min hustru, 1884. Hirschsprungs
museum, Köpenhamn. Den
naturalistiska livsuppfattningen
avspeglas också i variationerna på
gamla motiv. Nu målade
konstnärerna sina hustrur i havande
tillstånd eller med barnet vid
bröstet, vilket kom de konservativa
kritikerna att reagera. De
betraktade sådana avslöjanden av
hemlivets intimiteter som ren
oanständighet.
upptäckt byns tjusning redan tidigare och de hade i anslutning till
Bastien Lepage format den mjuka, gråstämda, lätt känslosamma
Grez-stilen. Christian Krohg har i en intervju med sig själv gett en
karakteristik av skolan: »Grezskolen tilhørte igjen Plein-air-retningen, hvis
daværende forncmste Representant var Bastien-Lepage, og hvis
Hoved-regel var den, at man maatte sætte sine Modeller ud i Friluft, og helst
da akkurat paa samme Sted, hvor de var ment at skulle staa paa Billedet.
De maatte da males sammen med Milieuet, som en Del af det Hele.
Dette var i skarp Modsætning til de gamle Mesteres Fremgangsmaade,
der jo bestod i, at Modellerne maltes inde i Ateliéret og bagefter malte
man en Luft og et Landskab rundt, og Luften blef da bevidst gjort
mørkere end Modellens Hud (skjønt den ialfald i Graaveir al tid er
lysere). Det var for at ikke Luften skulde stjæle Lyset fra Huden. Og saa
opnaadde man ogsaa den Tone som kaldtes: Brun og behagelig. Paa
grund af denne Modsætning brød man sig i Grez ikke saa meget om de
gamle Mestere.»
Georg Pauli som ständigt var på jakt efter det ytterligt moderna,
fann Grezidyllen förtjusande men kanske litet väl menlös: »Allt flyter
jämnt som floden Loing. Inga nuditeter, inga slipprigheter och ej heller
några krasst realistiska föremål, allt är anständigt utan överdrivet pryderi,
dock, allt är sansat, fint, ofta nog med en viss elegisk betoning, liksom de
pilträd som kanta flodstranden.»
Människan och miljön
Naturalismens mål var att ge en uttömmande karakteristik av tiden,
sade Chr. Krohg, och »Tidens Billede er først og fremest et Billede af
Men-neskeheden paa den Tid. Men Menneskene kan kun skildres psychologisk i
Literaturen. Deres Indre og den psychologiske Förklaring af
Sammen-hangen mellem deres Indre og deres Ydre kan kun antyde det. Men
Literaturen kan ogsaa give mere end det, den kan og maa skildre de
Omgivelser, i hvilke Menneskene lever, thi ellers faar den dem ikke helt
frem — deres Verden, thi den er jo en Del af Menneskene og hjelper til
at karakterisere, det chemiske Medium hvori de som Molekyler bevæger
sig, kort sagt — Milieu — lad os herefter kalde det Milieu, vi har intet
norskt Ord for det, naar vi taler om Omgivelserne — lad os kalde det
Milieu.» Ordet »milieu» hade tydligen inte förut vunnit burskap i norska
språket. Det är karakteristiskt att just Christian Krohg anser sig ha
ockuperat det för Norges räkning.
Man skulle måla den miljö man bäst kände, man skulle porträttera de
människor, som stod en nära, i deras vardagsmiljö, så att den kunde
ytterligare karakterisera dem. Det blev modernt för målarna att söka
upp människorna i vardagens ögonblick.
425
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
