Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiskt sekelskifte, av Nils Gösta Sandblad - De stora individualisterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nils Gösta Sandblad
Efter att under 90-talet främst ha
gjort sig känd genom
skymnings-stämda stadsbilder nådde även
Gösta von Hennigs vid sekelskiftet
fram till en rytmisk linjestil av
jugendprägling. Helst skildrade
han det rörliga livet på caféer,
skärgårdsbåtar, varietéer, cirkus
och teatrar. — Dansös, teckning
1902, Göteborgs konstmuseum.
cirkus, caféer, teatrar och skärgårdsbåtar. Dessa svenskar nådde alltså
från början fram till sin uppfattning utan Gallcn-Kallela, men det är
påtagligt att den finske konstnären med sin starka personlighet efterhand
kom att stimulera och stödja såväl deras ämnesval som deras stil.
1894 skrev Helcne Schjerfbeck från Wien: »Marianne hade 2 taflor,
och jag tyckte det var skada att hon lämnat sin sunda realism för att göra
styfva helgon med kompakta glorior utan spår av himmelsk gratie.»
Otvivelaktigt gäller det symbolismen såväl i dess prerafaelitiska som dess
ornamentalt lineära variant, att dess konstnärliga utvecklingsmöjligheter
begränsades ju mera den drevs till sin spets. Sådana konstnärer som
Munch, Schjerfbeck och Hammershøi måste ha känt det. Hur de än
orienterade sig i sin egen tid höll de fast vid en sida av 80-talet: dess
måleriska grundkaraktär.
Endast om man ur det som brukar anses utgöra Edvard Munchs (1863—
1944) ungdomsproduktion avskiljer »Dagen efter» och »Pubertet», vilka
visserligen går tillbaka till 1886 men endast är kända genom repliker från
90-talets mitt, vilkas likhet med de ursprungliga versionerna är
problematisk, samt »Vårkväll på Karl Johan» i Bergen, som i all äldre
munch-litteratur dateras till 80-talet men helt bär det senare decenniets stilprägel,
finner man hur helt hans måleri till en början håller sig inom de tekniska
Redan Edvard Munchs arbeten
från 80-talet är präglade av hans
starka personlighet, och han griper
gärna tillbaka till upplevelser och
bildidéer från denna tid. Det var
naturligt för honom att vid
90-ta-lets mitt i färglitografi återupptaga
sitt mest gripande motiv från denna
tid, »Den sjuka flickan».
486
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
