Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiskt sekelskifte, av Nils Gösta Sandblad - Nordiska nabigrupper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordiskt sekelskifte
Mogens Ballin räknade sig till
»Naturalismens Graverkarle».
Redan 1890 knöts genom honom
ett band mellan en krets unga
danska konstnärer och de franska
na-bierna, till vilka även holländaren
Jan Verkade hörde. 1894
utställde Verkade i Köpenhamn, och
»Taarnet» återgav då Ballins
porträtt av vännen. Dess stil, som
har samband med tidig tysk
trä-snittskonst, påminner om Verkades
egen.
Vignett av Ludvig Find i
»Taarnet» 1893.
Nordiska nabigrupper
Men det tidiga 90-talets idéer grep omkring sig med sådan kraft, att till
och med ännu yngre konstnärer omedelbart fick kontakt med dem. Åter
haren påpasslig dansk konstkritiker registrerat läget. Emil Hannover skrev
1893: »Inden Rohdc kom hjem med sine Prøver paa den sidste Dages
Maleri var Clément Forkynder af det nye Kunstens Evangelium, og det
var fashion mellem alle Kunstsnobber at have opfanget nogle ord deraf.
Han delte den Gang Atelier og Anskuelse med en annen ung Maler
(Ludvig Find), og de to i Förening havde evige Løjer med at biide de
værste af de nysgerrige de frygteligeste Ting ind. Der er ikke den Maler i
København, hvem ikke Clément har maattet forklare Synthetismen...»
Till den åldersgrupp, som här presenteras, hör t.ex. i Danmark utom de
nämnda Mogens Ballin, i Sverige Olof Sager Nelson och Ivan Agueli,
i Finland Magnus Enckell, i Norge Thorvald Erichsen, alla födda
omkring 1870. »Pauli råkade jag som hast. Larsson har besökt mig. Jag
vet inte hvad han tänker om mig egentligen —jag är ju bara en pojke»,
skrev Sager Nelson 1894; citatet belyser dessa tjugo-tjugofemåringars
inställning till sina äldre samtida. Vilka var de insatser de trots sin
ungdom så tidigt förmådde göra?
Mogens Ballin (1871—1914) fick sin inriktning bestämd lika tidigt som
Willumsen genom den franska konst han fick se dels på den franska
utställningen i Köpenhamn hösten 1888 och dels när han den följande
vintern tog lektioner i franska hos Paul Gauguins danska maka Mette.
Hösten 1889 begav han sig till Paris, snart följd av sin vän Gad Frederik
Clément (1867—1933), och det dröjde inte länge förrän de befann sig
mitt ibland Gauguin och hans efterföljare, Les Nabis, bland vilka Ballin
blev särskilt god vän med holländaren Jan Verkade, Obelisk-nabien
kallad. Vintern 1891—92 var de två danskarna tillbaka i Köpenhamn,
där de förenade sig med en tredje kamrat från 80-talets sista år, Ludvig
Find (1869—1948). Emil Hannovers skildring av de tre vännernas
framfart i Köpenhamn detta år bör kompletteras med Johannes Jørgensens i
»Mit Livs Legende»: »I Efteraaret 1891 kom Ballin tilbage til
København — jeg saae ham i hans Ven og Aandsfrænde Cléments Atelier en
Februardag i 1892 — meget talende, med Fingrene gule af at rulle
Cigaretter, docerende Symbolisme, Rosenkreutzer-Visdom og
Sweden-borgianisme, forevisende Tegninger af Forain, Plakater af Chéret,
Tapeter, Lersager, japanske Farvetryk, Fotografier efter ægyptiske Tøjer.
Der var i Atelieret en Madonna af ham selv, ’tre hvide Jomfruer’ af
Clément — ’naar De ser noget rigtig forrykt’, sagde han til mig, Tan De
være vis paa, det er af mig. Naar der endnu er lidt Mening i det, er det
af Clément!’» Ett påtagligt resultat av denna aktivitet blev tidskriften
Taarnet, som utgavs av Johannes Jørgensen och under sin korta livstid,
32
497
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
