Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiskt sekelskifte, av Nils Gösta Sandblad - Nordiska nabigrupper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nils Gösta Sandblad
hösten 1893—hösten 1894, blev Nordens mest avancerade forum för
litterär och konstnärlig symbolism. Ett annat blev de utställningar, först
av »Arbejder af den franske symbolistiske Skole», som ordnades i
Kleis Kunsthandel 1893 samtidigt med att van Gogh och Gauguin
visades på Den frie Udstilling — här deltog alla Ballins unga
målar-vänner, Vuillard, Bonnard, Sérusier, Ranson, Bernard och Roussel —
och senare 1894 av Jan Verkade, som själv besökte Köpenhamn denna
vår: »En Udstilling af hans Arbejder i Koncertpalæet, ligelig besøgt af
radikale Jøder, symbolistiske unge Damer og katholske Baronesser, gjorde
ham populær i København. I Grosserersalonger som paa unge Poeters
Tagkamre var han densamme — munter, venlig, imødekommende
överfor alle, men uforfærdet i at bekende sine Anskuelser.» Det tredje
resultatet blev det måleri, för vilket Ludvig Finds porträtt av målaren
Aage Bertelsen, utfört sommaren 1892 i Næstved, är representativt.
Figuren i svart kappa står i en lugn, frontal ställning med ena handen på
bröstet mot en fond av stiliserade utbredda kastanjeblad, under vilka
en knallblå bäck väller fram. Finds intryck av nabiernas konst har här,
som Merete Bodelsen framhållit i sin bok om Find, sammansmälts med
erfarenheterna av italiensk konst på Kunstmuseet i Köpenhamn till en
bild, i vilken ytmässigheten och stiliseringen redan är genomförd utan
någon som helst tvekan och det själsliga betonas icke minst genom
modellens gest mot bröstet. Efter köpenhamnstiden i den unga danska
nabigruppens utveckling följde resorna till Italien, dit Mogens Ballin
försvann hösten 1892 tillsammans med Jan Verkade för att inom kort
under hans inflytande övergå till katolicismen, och dit Find hösten 1893
följde efter tillsammans med Clément och en fjärde nyvunnen symbolist,
Carl Frydensberg (1872—1944)- I ett lockelsebrev hade Mogens Ballin
talat om »disse mærkelige mer eller mindre interessante ’fleurs du mal’,
som vi kente fra Impressionismen, og hvis Forfængelighed og
For-gængelighed blive evident, naar vi staar Ansigt til Ansigt med den store
Kunst fra XII, XIII, XIV Aarhundrede», och hans vänner blev nu
också de helt tagna av den tidiga italienska konsten. Som ett direkt
resultat av resan brukar framhävas Cléments porträtt av pastor Vaupell,
utfört 1894 i sträng ungrenässansstil. Efter återkomsten hem gick så
kamraternas måleri in i ännu ett stadium. Parallellt med att Johan Rohde
predikade det danska arvets betydelse som konstnärlig inspirationskälla
och Emil Hannover utgav sina monografier över Købke (1893) och
Eckersberg (1898), började de tre kamraterna utföra dekorativa
landskap och linjefasta porträtt, i vilka markanta drag av dansk empire
trängde in. Ludvig Finds porträtt av Thorvald Erichsen är väl det bästa
exemplet på denna strömning, i vilken Danmark lämnat ännu ett, för
detta land synnerligen karakteristiskt bidrag till tidens konstnärliga
nationalism.
Ludvig Finds »Portræt af en ung
kunstner» från 1892 är
representativt för den danska nabigruppen
under dess första fas. Porträttet
insändes 1893 till Charlottenborg
och refuserades. Merete Bodelsen,
som skildrat Ludvig Finds konst,
återger Karl Madsens uttalande
om refuseringen: »I Aar er —
som allerede Verden bekendt —
et stort PortrÆtbillede af den unge
Maler Find blevet refuseret. Som
Portræt betragtet er det ikke stort
bevendt, men i ren dekorativ
Hen-seende har det Holding og Virking,
og denne har været hans egentlige
Maal. Det rummer vel omtrent det
samme Kvantum kunstnerisk
Ta-lent som Udstillingens flinkeste
Arbejder af Malerens
jævnal-drende, men Talentet er her
an-vendt paa en anden Maade, og
netop dette giver det sirlig
Inte-resse, den Interesse at vise, hvad
Art af Kunst vore radikalest
sin-dede unge Malere drömmer om at
skabe. Dette er det ulige mere
til-lokkende at faa se end de
Husflids-produkter, der oversvømmer
Udstillingens Torv.
Tilbagevisning-en af dette Billede er en Uret og
en Dumhed.»
498
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
