Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiskt sekelskifte, av Nils Gösta Sandblad - Den bortglömda generationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nils Gösta Sandblad
I mystiskt lysande färger,
inramade av fasta konturer, målade
Harald Sohlberg Norges fjäll. De
blev i hans fantasi motsvarigheter
till de japanska träsnittarnas
heliga berg.— Vinternatt i Rondane,
1914, Nasjonalgalleriet, Oslo.
Nielsens anda, sådana som Vilhelm Hammerhøis yngre broder Sven (f.
1873), vilken i broderns anda skildrat dansk och engelsk arkitektur, och
norrmannen Harald Sohlberg (1869—1935) som efter en kort
köpen-hamnsvistelse vid 90-talets början i ensamhet utvecklade den egenartade
konst med färger av mystisk glans, inramade av distinkta konturlinjer och
tillsatta med detaljer av italiensk pregnans, i vilken han förvandlade de
norska fjällen till heliga berg i släkt med japanen Hokusais. I Finland
gjorde sig liknande tendenser gällande t. ex. i Gabriel Engbergs (f. 1872)
lappländska landskap, men här är rytmen häftigare, mera Gallénsk. I
Sverige, där landskapsmåleriet som nämnts fick en helt annan
utbredning, var Sager Nelsons symbolism en given utgångspunkt för många —
Fritz Lindströms Kristushuvud, sid. 516, är ett exempel. Efter hand
försvann emellertid de direkta symbolistiska inslagen, och de olika
konstnärerna stannade upp på olika stadier mellan en nerskuggad realism och
en dekorativ, allt starkare jugendbetonad linjekonst; för båda
ytterlighets-riktningarna blev vemodsstämningen gemensam. Liksom hos
porträttmålarna kan man hos landskapsmålarna konstatera ett stegrat intresse
för Tyskland, vilket bl.a. framgår av de allt vanligare studieresorna
till München (bland de tidigare Harriet Sundström) och Dachau
(tidigast Ernst Norlind). Viktiga impulser kom dock även från de äldre
konstnärsförbundarna. Helt i linje med deras nationella program slog sig
de unga ned i de delar av Sverige de ville skildra, och en rad provinssko-
Efter en kort sejour i Köpenhamn
vid 90-talets början och ett år i
Paris vid decenniets mitt omsmälte
Harald Sohlberg sina upplevelser
av symbolismen och syntetismen
under långvariga, ensamma
studier i nära kontakt med den norska
naturen.—Röros kirkegård, 1903,
Nasjonalgalleriet, Oslo.
5T4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
