Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiskt sekelskifte, av Nils Gösta Sandblad - Det nya århundradet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordiskt sekelskifte
J. F. Willumsen, Klagande
kvinna med barn, 1907, detalj, privat
ägo.
Edvard Munch, Arbejdere i sne,
1912, Oslo Kommunes
Kunst-samlinger.
och färgen. Den personliga upplevelsen i vilken form och innehåll smälter
samman förblev allt även för Munch, och han är i denna mening
symbo-list i sitt senare måleri i lika hög grad som under 90-talet. Han är det
alltjämt när han i det sista självporträttet — för övrigt, vilken kontrast till
Willumsens sista serie! — ställer sig rak vid sänggaveln intill slaguret.
I likartad renad form lever en 90-talsuppfattning vidare även hos den
konstnär, om vilken Skovgaard en gång sade: »Jeg folhovede har en gang
raadet Stevns, Niels Larsen Stevns, fra at gaa Kunstnersvejen». Stevns
(1864—-1941) hade länge varit känd som Skovgaards duktige
medarbetare i Viborg innan genombrottet kom med en rad stora, fast och tungt
komponerade bibliska bilder i en sträv men saftig färgskala — »Kristus
och Zacheus» från 1913 är väl den förnämsta. Sin uppslagsrikedom,
kom-positionsförmåga och tekniska erfarenhet fick han sedan tillfälle att visa
i en rad fresker, bl. a. i H. C. Andersens hus i Odense och
Helligaands-huset i Slagelse. Liksom Munch går han direkt från symbolism till
expressionism. Skildringen av den spetälske vid Kristi fötter i Slagelse är
gotisk som det valv, till vilket den är ansluten. Kompositionen är djärvt
stigande, gestalterna utdragna och helhetsrytmen en eldsflammas.
Slutligen gick den gamle Joakim Skovgaard efter att ha fullbordat
freskerna i Viborgs domkyrka, utan märkbara konflikter vare sig med de
moderna tidsrörelserna eller med sitt eget förflutna, mot utförandet av
absidmosaiken i Lund, invigd 1927 (sid. 528). Konstnären har utgått från
absidformen, som givit mandorlan. Bården av änglar och människor
däromkring har komponerats enligt principen parallellt med och vinkel-
533
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
