Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår egen tids konst, av Bo Lindwall och Lars Erik Åström - Nordiska fauvister (L. E. Å.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vår egen tids konst
Leander Engström (i886—1927),
Jakten på Hälleberg. Stiliseringen
och den böljande rytmen som går
som ett ständigt upprepat tema
genom hela målningen har tydligt
sammanhang med den beundran för
El Grecos konst, vilken satte spår
hos de många olika grupperna av
uttryckssökande konstnärer. Också
i skildringarna av sin norrländska
hemtrakts natur arbetar
konstnären med effektfulla överdrifter
av linjerytmen.
Harald Giersing, Dansös. I
många arbeten från åren omkr.
1910 visade Giersing, att
Matisse’s måleri intresserat honom i
hög grad. Han sökte på samma
sätt efter den ornamentala och
koloristiska uttryckskraften.
Tendenserna till ren ytdekoration blev
emellertid ganska kortvariga i
hans konst.
tillämpning av den ytdekorativa Matisse-stilen på ett fortfarande nästan
nyidealistiskt motiv, men hans förslag blev inte antaget.
För konstnärerna i denna ungefär jämnåriga grupp från Norge och
Sverige betydde målningens formella egenskaper allt. Arabesken
dyrkades för dess egenvärde, det utåtvända, dekorativa och stiliserade.
Färgen var antirealistisk. Verklighetens koloristiska schema stiliserades,
dramatiserades, överdrevs eller förenklades, allt med syfte att ge
konstverket största möjliga bildmässiga uttryckskraft. Därmed kommer dessa
Matisse-elevers arbeten in bland de expressionistiska riktningarna, som
behärskar både det europeiska och nordiska 1 o-talet. Det är emellertid
i högsta grad en formell expressionism utan någon släktskap med den
tyska expressionismens hänsynslösa blottläggande av det själsliga. Den
ligger närmre de abstrakta riktningarna, som också de nådde till Norden
från Paris.
Medan Norge och Sverige gemensamt tillägnat sig idealen från
Ma-tisse, hade en liknande omvälvning ägt rum i Danmark på ett betydligt
stillsammare sätt, med en, trots all oppositionslust, större aktning och
varsamhet för den föregående generationen. Det var en något äldre
genombrottsgeneration i Danmark än i de båda andra länderna. Vid den
tidpunkt då Matisse satte i gång sin undervisning hade Karl Isakson,
Edvard Weie och Harald Giersing redan börjat bygga vidare på en
självständig omformning av verkligheten. — »Naturen er intet, Billedet af
den alt.» — Denna aforism av Giersing säger det samma som Matisse
sagt i sin artikel i La grande revue. Och likväl är det just aktningen för
naturen och den livsnära stämningen, som gör att det inte blev något
häftigt avbrott i den moderna danska konstens utveckling. Av de unga
danskarna var det främst Giersing som företrädde de nya franska idéerna.
Giersing betonade starkt det ornamentala i figurernas placering på
551
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
