Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår egen tids konst, av Bo Lindwall och Lars Erik Åström - Naivister (B. L.) - Expressionister (L. E. Å.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vår egen tids konst
Eric Hallström, Ängsblommor,
1918. Privat ägo. Den troskyldigt
romantiska stämningen har
Hallström fångat i en bild som
»Ängsblommor», där den enkla buketten
i sin tarvliga gottköpsvas bildar
en verkningsfull kontrast mot ett
av den aristokratiske Linnqvists
mest raffinerade blomsterstycken
»Hjärtats sång», drivhusbuketten
med citroner och en sjungande
näktergal.
slöjar i sitt måleri ett raffinerat sinne för den romantiska svenska lyriken,
för Almqvist i synnerhet. Hallström och Börje var inspirerade av Jack
London och vildmarksromanerna. Dan Andersson hörde till deras
närmaste vänner. Dessa proletära naivister debuterade 1917,
hungerkravallernas år, då diskussionen om den politiska demokratiseringen var
intensivare än någonsin.
Expressionister
Den europeiska expressionismen hade fört med sig intresset för primitiv
konst, för barnens och de själssjukas teckningar. I Sverige kom detta att
sammanhänga med upptäckten av Ernst Josephsons sjukdomskonst. Hans
teckningar kunde ge inspiration både åt formexpressionisterna av
Ma-tisse’s skola och åt de själsliga uttryckssökarna. Tintorettos och El Grecos
konst upplevde en ny renässans under 1 o-talet ute i Europa. De
eldsflam-meliknande figurerna och den extatiskt slingrande kompositionen kan
återfinnas hos många av Matisse-eleverna. Hos finnarna fick denna
expressionism en egenartad prägel, vildare och strävare än hos de andra
som inte kunde avstå från formelegansen.
För finnarna blev den själsligt betonade uttryckskonsten mera
betydelsefull än den rent formella, som florerade i Sverige och Norge. I sina första
Tyko Sallinen (f. 1879),
Hihu-literna, 1918. Den religiösa
mystiken och den uppdrivna
stämningen har beröringspunkter med
El Grecos målning Greve Orgaz
begravning. Det är dock en högst
personlig omformning av El Grecos
utdragna, extatiska figurer, de
verkar snidade av någon kantig
bildsnidare i ödemarken och
färglagda med jord, blod och tjära.
Den starka primitiviteten är
dominerande.
567
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
