Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår egen tids konst, av Bo Lindwall och Lars Erik Åström - Naivister (B. L.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bo Lindwall och Lars Erik Åström
Gideon Börje (f. 1891), Det
döda barnet. Privat ägo.
Naivis-terna var inte som Matisse rädda
för att berätta, de var inte rädda
för att blotta sina innersta
känslor. Börje berättar med naiv
gripenhet om sorgen vid ett litet
barns kista. Han försöker att ge
sorgen starkare uttryck genom
att betona tafattheten i de långt
utdragna gestalterna. Det finns
ingenting av dramatiskt El
Greco-patos i de isolerade gestalterna.
unga konstnärer (Hilding Linnqvist, Erik Hallström, Gideon Börje, Axel
Nilsson m.fl.) som i opposition mot det braskande och i deras ögon ytliga
i Matisse-elevernas måleri betraktade anspråkslöshet och lyrisk
inåtvändhet som de främsta konstnärliga dygder. De hade aldrig hunnit komma
till Paris innan kriget bröt ut. Deras måleri fick en omisskännlig svensk
ton. De vantrivdes i nuet, längtade bort i tid och rum. Deras konst var
en flykt undan tidens bullrande oro in i minnen, drömmar och fantasier.
Undan krigslarm och Matissevirtuositet drömde de sig tillbaka till
barndomen, som för dem stod i ett förklarat skimmer. De målade små tavlor,
ibland dunkelt gnistrande, ibland i avsiktligt smutsade färger. Deras
teckning blev tafatt trevande. De förvred proportionerna. En av dem,
Erik Hallström, deklarerade, att han ville vara »naiv». Rousseaus bilder
cirkulerade mellan dessa naivister i svart-vita reproduktioner. Men deras
naivism blev helt olik den franska, som nästan alltid är klassisk i
strukturen och där varje detalj oftast är plastiskt framhävd. Den svenska
naivismen är romantiskt söndersliten, trasig i kompositionen, ofta mörk med
flimrande ljus, ibland lyriskt blond i koloriten.
Matissemåleriet hade enligt mästarens program varit antilitterärt och
idélöst. Naivisterna däremot ville berätta i sina tavlor. De var litterärt
inspirerade. Det var Munchs exempel som gav dem mod att vara
litterära. Men de var inte alla roade av samma litteratur. Man kan urskilja
en aristokratisk naivism hos Hilding Linnqvist och en medvetet
småborgerlig och ibland t.o.m. »proletär» hos Hallström och Börje. Linnqvist av-
Hilding Linnqvist {f. 1891),
Hjärtats sång, 1919. Privat ägo.
566
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
