Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår egen tids konst, av Bo Lindwall och Lars Erik Åström - Surrealister (B. L.) - Göteborgskolorismen (L. E. Å.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bo Lindwall och Lars Erik Åström
De få finska surrealisterna, av vilka endast O. Mäkelä deltog i de
internationella manifestationerna, var inte lika Dalitrogna som
Halmstad-gruppen. De avlägsnade sig mera från verkligheten än svenskarna, deras
former är visserligen plastiskt påtagliga men de är inte alltid hämtade ur
den synliga verkligheten.
Göteborgskolorismen
På Göteborgsutställningen 1923 kunde de unga eleverna på Valands
konstskola stifta bekantskap med Isaksons måleri. Det blev för många av
dem en avgörande upplevelse. Ivan Ivarson var en av dem. »Spelar inte
färgen första rollen, kan det visserligen vara konst men inte måleri»,
berättas han ha sagt. Vad som i Sverige brukat kallas
»göteborgskolorismen» gjorde sitt genombrott under åren omkring 1930, och även om
några av målarna visar samma livsbejakande vitalism och hänsynslösa
styrka som den något äldre stockholmsgruppen av primitivt starka verk-
Ragnar Sandberg (f. 1902),
Hönsskötaren. Med en otroligt
raffinerad koloristisk beräkning
utnyttjar Sandberg färgens alla
möjligheter. Teckningen är ofta
expressionistisk eller naivistisk och
konstnären begagnar gärna
överraskande och lustiga motiv.
604
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
