Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår egen tids konst, av Bo Lindwall och Lars Erik Åström - 1930-talets skulptur (B. L.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bo Lindwall och Lars Erik Åström
drar till att någon lössläppt vitalism i stil med den svenska (efter Bror
Hjorth) inte egentligen finns. En primitivistisk tendens kan emellertid
konstateras i Henry Heerups tungt uttrycksfulla, endast obetydligt
bearbetade block. Dessutom finner man i dansk konst en ganska utvecklad
nonfigurativ skulptur, ofta med anknytning till surrealismen.
I Norge började omkring 1930 den unga generation som i begynnelsen
av 1920-talet studerat för den nye professorn vid Osloakademien
Rasmus-sen och sedan för Bourdelle i Paris, göra sig gällande. Det är den första
kullen av skulptörer som skall bygga upp en stadigare grundval för en
norsk skulpturtradition och bryta ner den kompakta oförståelse som
ständigt mött skulptörerna i Norge (utom Vigeland, vars monopol på
statsunderstöd och beundran säkerligen hämmat den norska skulpturkonstens
Edvin Öhrström (f. 1906), Man
i randig tröja. Porträtt av Albin
Amelin. Terracotta 1936.
Nationalmuseum, Stockholm. Öhrström
har inte mycket sympati till övers
för den klassiska grekiska
skulpturen. Han söker sig till
primitivare inspirationskällor men mest
intresserar honom egypternas konst
med dess »mångsidighet i att med
lugnt avvägd realism behandla
levande och död form utan att det
ena utvecklas på det andras
bekostnad som t.ex. hos
Michel-angelo där den levande formen
tagit överhand, eller hos de
abstrakta modernisterna som hava
konstruktionen till huvudsak»
(Öhrström 1 brev till
Konstakademien) . Som kontrast till
Öhr-ströms konstnärsporträtt står ett
konstnär smonument av en av de
främsta och representativaste
norska skulptörerna på 1930-talet,
Stinius Fredriksen, som helt bygger
på lärdomarna från Bourdelle.
Uttrycksfullast kommer
Fredrik-sens vibrerande måleriska
begåvning till tals i det romantiska
monumentet över den sinnessjuke
store 1800-talsmålaren Lars
Her-tervig.
Stinius Fredriksen (f. 1902),
Monument över Lars Hertervig.
Skiss.
612
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
