Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår egen tids konst, av Bo Lindwall och Lars Erik Åström - Andra världskrigets årtionde (B. L.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bo Lindwall och Lars Erik Åström
Pierre Olofsson (f. 1921),
Um-bria. Litografi 1947.
konsten. Beredskapsromantiken fick vika för rent artistisk leklust. Paul
Klees graciösa spindelvävskonst blev för något år förebilden för de unga
svenskarna (Randi Fischer, Pierre Olofsson). I Norge kom
Klee-inflytan-det något senare, norrmännen höll sig inte i Klees eget lilla format
utan förstorade upp intrycken, monumentaliserade dem (Holland).
I de norska bilderna har sprödheten fått vika för kraften. I Danmark hade
Klee varit impulsgivande vid sidan av Kandinsky redan före kriget, men
också där höll sig konstnärerna i ett större format; deras teknik och färg
var våldsammare än mästarens. 1945 kunde man i »Den frie Udstillings»
katalog läsa ett företal där dessa målare (Egill Jacobsen, EilerBille) angav
programmet för den »nye realisme». Deras mål var att finna »den
spontane metode til målerisk Udfoldelse» med utgångspunkt i Kandinsky och
kubismen, men utan att ta upp deras intellektuella konstruktivism.
Spontaneiteten var väsentligare, den fann de i automatismen och knöt
därför särskilt an till Klee och Miro.
Randi Fischer (f. 1920), Vitt
målarbord, 1946. Privat ägo. Den
stränga beredskapsandan under
kriget hade ofta tagit sig uttryck
iskym-ningskonsten. De unga som trädde
fram just vid tiden för stilleståndet
längtade efter att lyfta av den
bördan. De ville leka, ungefär som
1909 års unga målare ville leka
med färg och form i stället för att
grubbla i nationalromantisk och
symbolistisk anda. I både Pierre
Olofssons och Randi Fischers
målningar ser man tydligt vilken
målare som var den beundrade
förebilden vid mitten av 40-talet
— Paul Klee.
6l8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
