Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommentarer - Den nordiska tanken - Vår äldsta konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
Den nordiska tanken
Den nordiska gemenskapstanken har under det senaste
decenniet ofta behandlats ur olika synvinklar i verk
sådana som Nordisk gemenskap, red. av K. Petander,
1940, och N. Ahnlund, Svenskt och nordiskt från skilda
tider, 1943. Här har särskilt utnyttjats S. Tunberg,
De nordiska folkens gemensamma öden och Nils
Ahnlund, Nordisk nationalism, vilka ingå i de båda
ovannämnda verken, R. Josephson, Konsten och
nationalkänslan, i förf.:s Nationalism och humanism, 1935, samt
undersökningar som L. Weibull, Den skånska kyrkans
historia från äldsta tid till Jacob Erlandsens död i
Lunds domkyrkas historia 1145—1945, 1946, J.
Nordström, De yverbornes ö, 1934, R. Josephson, Det
hyper-boreiska Upsala, 1940, C. A. Ehrensvärd, Resa till
Italien och några essayer, 1925, S. Belfrage, Begreppet
Norden i litteraturhistorisk belysning i Finsk tidskrift 73,
1912, A. Blanck, Den nordiska renässansen i
sjuttonhundratalets litteratur, 1911, R. Josephson, Romantiken,
1926, J. Clausen, Skandinavismen historisk fremstillet,
1900, Iduna, en skrift för den nordiska fornålderns
älskare, h. 1, juli 1811, N. L. Høyen, Om Betingelserne
for en skandinavisk Nationalkunsts Udvikling.
Föreläsning i Det skandinaviske Selskab i Köpenhamn 1844,
C. G. Estlander, De bildande konsternas historia från
slutet av det adertonde århundradet till våra dagar, 1867,
V. von Heidenstam, Klassicitet och germanism. Några
ord om världsstriden i Stridsskrifter, 1912, H. Hjärne,
Blandade spörsmål, 1903, R. Bergh, Om konst och
annat, 1908, och Efterlämnade skrifter, 1921, E. Norlind,
Unga konstnärsår i Dachau och Paris, 1943. — Den
nordiska konsten har skildrats i Carl G. Laurin, Nordisk
konst I—IV, 1921—26, och i Nordisk kultur XXVII,
1931. De ledande konsthistorierna inom de nordiska
länderna är F. Beckett, Danmarks Kunst I—II, 1924—
26, Danmarks Malerkunst fra Middelalder til Nutid
under red. av E. Zahle, 3:6 Udg., 1947, H. Bramsen, Dansk
Kunst fra Rokoko til vore Dage, 1942, H. Cornell, Den
svenska konstens historia I—II, 1944—46, A. Lindblom,
Sveriges konsthistoria från forntid till nutid I—III,
1944—46, Norsk kunsthistorie I—II, 1925—27, E. Lexow,
Norges Kunst, 2. rev. & forøk.utg., 1942, L. Wennervirta,
Finlands konst från förhistorisk tid till våra dagar, 1926
och O. Okkonen, Finsk konst, 2 :a uppl., 1945. Då
speciallitteraturen i huvudsak förtecknats i dessa verk upptas här
endast ett fåtal skrifter, vilka citerats eller på annat sätt
direkt utnyttjats: H. Fett, HelligOlav, Norges evige konge,
1938, H. Cornell, The iconography of the nativity of
Christ, 1924, Bo G. Wennberg, Svenska målare i
Danmark under 1700-talet, 1940, J. Kruse, Petter Gabriel
Wickenberg, 1901, A. Gauffin, Marcus Larsson, 1943,
L.- Dietrichson, Adolph Tidemand I—II, 1878—79, K.
Madsen, Wilhelm Marstrand, 1905, Dens., Skagens Ma-
lere og Skagens Museum, 1929, G. Nordensvan, Svensk
konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet, Ny
omarb. uppl. I—II, 1925—28, Albert Edelfelt,
Middagshöjd, 1928, P. Gauguin, Edvard Munch, 1947, Boken
om Gallen-Kallela. Ny uppl. 1947, N. Palmgren,
Leander Engström, [1939] och L. Segerstråle,
Altar-målningarna i Burträsks kyrka, 1949.
Vår äldsta konst
Bristen på såväl specialbehandlingar som
sammanfattande översiktsverk över den förhistoriska nordiska
bildkonsten gör det svårt att få ett grepp om densamma.
En utgångspunkt finner man i de större arkeologiska
samlingsverken, där eventuella konsthistoriska problem
tagas upp i varje särskilt fall, och där man även finner
litteraturförteckningar och hänvisningar till
specialarbetena. För de nordskandinaviska hällristningarna
hänvisas främst till G. Gjessing, Norges steinalder, 1945,
samt G. Hallström, Monumental Art of the Northern
Europé from the Stone age, 1938, och av densamme är
ett verk om de nordsvenska ristningarna vid Tännforsen
under vardande. För den yngre stenålderns konstproblem
kan man först vända sig till de danska samlingsverk, som
i sina senare delar även omfattar så gott som hela
förhistorien, nämligen S. Müller, Oldtidens Kunst I—III,
1918—33 samt Johs. Brøndsted, Danmarks Oldtid,
1938, liksom för Sveriges vidkommande, G. Ekholm,
Forntid och fornforskning i Skandinavien, 1935. Ur dessa
arbeten kan man också hämta upplysningar om
bronsålderns och den tidiga järnålderns konst. Fram mot den
senare järnåldern blir behandlingen något fylligare.
Nordens ökade förbindelser med det sydliga Europa belysas
bl.a. i W. Holmqvist, Kunstprobleme der
Merowinger-zeit, 1939. En utförlig monografisk behandling har en
viktig monumentgrupp fått i S. Lindqvist, Gotlands
Bild-steine, 1942. Den ornamentala konsten under vendeltiden
är främst behandlad av Greta Arwidsson i Vendelstile.
Email und Glas im 7.—8. Jahrhundert, 1942.
Behandlingen av vikingatidens speciella problem får sin
utgångspunkt i det rika osebergsmaterialet, som
mono-grafiskt skildrats av H. Shetelig i Osebergfundet III,
1920. Den senare järnålderns komplicerade problem
har vidare bl.a. behandlats i olika uppsatser i den av
H. Shetelig utgivna 27:0 delen av Nordisk Kultur, Kunst,
1931, samt i en uppsats av Bjørn Hougen, Nordisk billed
-kunst i jernalderen i Kunst og Kultur Årg. 28, 1942.
Vad runstenarna angår finns ännu ingen mera
omfattande konsthistorisk utredning om dem, varför man
endast kan hänvisa till de stora corpusverken, Danmarks
Runeindskrifter och Sveriges runinskrifter.
633
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
