Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FÖRORD.
Sakkunskap förutsätter, har man sagt, ej i första hand en omfattande
minneskunskap utan fastmer förmåga att snabbt finna de detaljuppgifter, som vid
ett visst tillfälle behövas, och grundar sig därför främst på kännedom om
vilka kunskapskällor, som finnas, och hur de skola användas. Utan tillgång på
böcker är en sakkunnig ej sakkunnig.
Till en viss grad gäller väl detta alla kunskaper. Vad vi lärt och en gång
kunnat, fördunklas så småningom till mer eller mindre dimmiga minnesbilder.
När en bestämd uppgift plötsligt behöves, finnes oftast endast en ungefärlig
föreställning att tillgå. Det är kanske i vissa avseenden en fördel att glömma,
men detta medför å andra sidan ofta i det dagliga livet en osäkerhet om saker,
som vi en gång läst och känt till.
Avsikten med denna bok har närmast varit att tillgodose ett mera vardagligt
behov av upplysningar och förklaringar. Allt, som har enbart intresse för
fackmannen, har uteslutits. När det gäller mera utförliga och speciella
upplysningar, måste man naturligtvis gå till facklitteraturen eller till större
uppslagsverk.
I ett arbete av den omfattning, det här är fråga om, blir det i mycket en
smaksak, var gränsen skall dragas. Vi hoppas emellertid, att Tidens lexikon
i stort sett skall fylla sin uppgift att lämna behövliga upplysningar innanför
den ram, som innefattas av allmänbildning i vidsträckt bemärkelse, att ge de
förklaringar och uppgifter, som litet var kan behöva i det dagliga livet, vid
tidningsläsning o. dyl. Framställningen har, såvitt möjligt, gjorts så förenklad,
att förkunskaper på resp. områden ej skola behöva förutsättas hos läsaren. I
texten förekommande termer och främmande ord förklaras under egna
uppslagsord. Redaktionen har så långt möjligt sökt undvika hänvisningar — helt och
hållet går naturligtvis ej detta, om man vill undvika upprepning och slöseri
med utrymme. Där samma upplysning har flera beteckningsord, har
upplysningen hänförts till det ord, som mest användes i vanligt språkbruk och som
man alltså kan vänta, att läsaren i första hand skall söka efter. Detsamma
gäller, när beteckningsordet stavas på flera sätt. I en del fall har det för
sparande av utrymme visat sig fördelaktigt att i större artiklar meddela
upplysningar och hänvisa detaljord till dessa. Härigenom kan i vissa fall en bättre
och fullständigare redogörelse lämnas för saker, som höra samman.
Beträffande de geografiska namnens stavning har som regel följts den av
Fil. Dr. Alfred Söderlund redigerade Svensk Skolatlas 1925.
Förkortningar ha använts med sparsamhet, då det utrymme, som vinnes med
dessa, är obetydligt och knappast motsvarar olägenheten av att texten blir mera
svårbegriplig och tungläst. Å nästa sida lämnas en förteckning över
använda förkortningar samt förklaring över uttalsbeteckningar.
I övrigt torde det vara onödigt att närmare ingå på de principer, som i
olika avseenden följts vid utarbetandet. Läsaren kommer utan svårighet att
finna sig tillrätta. Visar boken sig vara praktiskt användbar för en större
allmänhet, varom redaktionen hyser de livligaste förhoppningar, har motiveringen
för det sätt, på vilket detaljproblemen vid textens avfattande lösts, föga att
betyda.
REDAKTIONEN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:42:11 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0003.html
