Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Albert Edvard nyansa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varas i Vatikanen. Den hittades i
Rom 1606 och har uppkallats efter
sin förste ägare, kardinal
Aldobran-dini. Målningen, som återger
förberedelserna till en bröllopshögtid, är
utförd i relief stil och är en kopia av
ett sengrekiskt verk, som ej finnes
bevarat.
Ale, svensk konung av
Ynglinga-iitten. Omtalas i Beowulf och i Snorre
Sturlassons Ynglingasaga och Edda.
Alea jac’ta est, ”tärningen är
kastad”, utrop, tillskrivet Csesar, då han
övergick floden Rubicon för att
bekriga Pompejus.
Alekse’jev, M. V., 1S57—191S, rysk
general, deltog i rysk-japanska
kriget och var under världskriget
ee-neralstabschef, sept. 1915—mars 1917.
Alemann’er, ett germanskt folk,
boende mellan Mainz och Donau, som
på 200-talet från romarna erövrade
ett område, ”Agri decuinates”, i nuv.
sv. Tyskland och senare utbredde sig
i nuv. Schweiz och Elsass. År 496
underkuvades de av Klodvig och
tillhörde sedan det karolingiska riket. Av
A. kommer franska allemand, tysk.
d’Alembert [dalanBbä’r], J. le R.,
1717—83, framstående fransk
matematiker och författare. Utgav
tillsammans med Diderot en encyklopedi.
Alep’po, arabiska Haleb, handelsstad
i n. Syrien. Omkr. 150,000 inv.
övervägande araber. Handeln från A. på
utlandet går huvudsakligen över
hamnstaden Beirut i s. Syrien.
Alepp’otall (Pinus halepensis) är
vanlig i Grekland och lämnar bränsle,
timmer och garvar bark. A. har
därför stor ekonomisk betydelse.
Aler’t, vaken, uppmärksam, livlig.
AIessandri’a, stad i nv. Italien.
78,000 inv. Handels- och industristad.
A. har en av Italiens starkaste
fästningar.
Aleu’terna, en kedja klippöar,
sträckande sig från Alaska (nv.
Nordamerika) mot Kamtjatka. De
ursprungliga inv., aleuterna, äro besläktade med
Alaskaeskimåerna. Amerikanerna
bedriva säl- och valfångst. A. höra
politiskt till Alaska (U. S. A.).
Alexander den store, 356—323 f. Kr.,
var konung av Makedonien från 336,
då hans fader, Filip II, blev mördad.
Han hade till lärare haft den store
grekiske filosofen Aristoteles, vilken
tidigt undervisade honom i sitt lands
rika kultur. Efter Filips död
omintetgjorde A. en del upprorsförsök i
Grekland. Sedan anföll A. Persien.
Han besegrade först perserna vid
floden Granikus i Mindre Asien och
tågade därefter genom kustländerna
mot Egypten. Vid Issus (333) vann
han över den mångdubbelt starkare
persiska hären en lysande seger.
Därefter intog han Fenicien och Egyp-
ten, där han lät bygga staden
Alexan dria, vilken sedermera blev en
centralpunkt för» den grekiska och
österländska kulturen. Från Egypten
återvände A. till Asien, där han slog
den persiske storkonungen Darius’
väldiga här vid Arbela (Gaugamela)
år 331. Huvudstäderna Babylon, Susa
och Persepolis intogs av A., som nu
kunde anse sig som Persiens
härskare. Efter Persiens erövring kom
turen till Indien. År 327 bröt A. med
sin segrande här in i landet, övergick
floden Indus och slog vid Hydaspes
den indiske konungen Porus, som blev
en av Ars lydkonungar. Emellertid
vägrade hans soldater att följa honom
längre genom det otillgängliga landet,
och A. tvingades till återtåg. Efter
återkomsten till Persien tog A. itu
med sitt väldiga rikes inre
förvaltning. Han ville framför allt närma
sina europeiska och asiatiska
undersåtar till varandra, så att de skulle
känna sig som ett folk med gemensam
kultur. Han planerade vidare ett nytt
erövringståg, denna gång till Arabien,
men insjuknade och dog, innan hans
planer hunnit sättas i verket. Som
härförare och som härskare räknas
A. till mänsklighetens största genier.
Alexander, namn på åtta påvar,
bland vilka märkas: — 1. A. III, som
var påve under åren 1159—81, bekant
för sina strider med Fredrik
Barba-rossa och Henrik II av England, vilka
bägge tvingades till förödmjukande
botgöringar. Under A. fick Sverige
egen ärkebiskop i Uppsala år 1164. —
2. A. VI. påve 1492—1503, tillhörande den
inflytelserika släkten Borgia, var
typen för en renässansfurste, ränkfull
och sedeslös. Han strävade mest att
vinna land och rikedomar åt sin egen
familj. A. lämnade även hjälp vid
Karl VIII :s fördrivande ur Italien
och lät år 1498 bränna
reformations-kämpen Savonarola.
Alexander, kejsare av Ryssland. —
1. A. I, 1777—1825, intrigerade mot
fadern, Paul I, vilket ledde till dennes
mord 1801, varefter A. blev tsar. A.
blev snart en av Napoleons ivrigaste
motståndare och deltog 1805 i tredje
koalitionen mot Frankrike. Efter att
ha besegrats vid Austerlitz och
Fried-land ingick A. emellertid ett förbund
med Napoleon i Tilsit 1807. F. å.
erövrade han Finland från Sverige.
Förbundet med Napoleon blev dock ej
långvarigt. Redan 1812 företog
Napoleon det för honom själv så
olyckliga tåget mot Ryssland, vilket
föranledde A. att sluta förbund med
Karl XIV Johan av Sverige. På
Wienkongressen förenades sedan
Polen med Ryssland. A., som alltmer
hängivit sig åt mystiska och
reaktionära idéer, stiftade den s. k. heliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
