alliansen 1815. — 2. A. II, 1818—81, kejsare 3855, avslöt f. å. freden i Paris med faderns fiender under Krimkriget, turkar, engelsmän och fransmän. A. uppliävde livegenskapen 1861. 3877 anföll han Turkiet, som tvingades till den förödmjukande freden i San Stefano 1878. En del av sina i denna fred erhållna landvinningar måste emellertid A. lämna tillbaka på Ber-linkongressen s. å. A. mördades på anstiftan av ett revolutionärt parti, de s. k. nihilisterna. — 3. A. III, 1845— 94, den förres son, kejsare 1881, utmärkte sig för reaktionära strävanden och satte som sitt främsta mål att utrota nihilisterna. Ars utrikespolitik kännetecknades i stort sett av fredliga tendenser, ehuru väl det ryska framträngandet i Asien med kraft fortsattes. Han ingick med Frankrike en allians, som vid senare politiska händelser fick en avgörande betydelse. Alexander I, 1870—1903, blev 1889 konung av Serbien. Efter sitt giftermål med den serbiska hovdamen Draga behärskades han fullständigt av sin gemål, som var begåvad men intrigant och illa omtyckt. Vid en revolution mördades konungaparet. Alexander, 1S93—1920, konung av Grekland, tillträdde regeringen 1917 efter faderns (Konstantins) tronavsägelse. Den egentliga regeringsmakten innehades emellertid av Ars premiärminister, Venizelos. Alexanderarkipelagen, namn på öarna vid British Columbias kust, Nordamerika. Tillhör Alaska, U. S. A. Alexanderbergen, bergskedja i Cen: tralasien. Alexandersarkofagen benämnes en vid Sidon 1887 funnen, rikt smyckad marmorsarkofag, troligen härrörande från 320—300 f. Kr. Alexander-slaget är namnet på antikens ryktbaraste mosaikbild. Den hittades i Pompeji år 1831 och förvaras numera i Neapel. Bilden framställer Alexander den store och Da-rius i slaget vid Issus. Alexandria, Egyptens viktigaste hamnstad, belägen vid v. delen av Nil-deltat. 450,000 inv., varav närmare 100,000 européer, huvudsakligen greker ocli italienare. Så gott som hela Egyptens utrikeshandel går över A. Viktigaste exportprodukter äro bomull, säd, bomullsfrö, bönor, ris ocli socker. — A. grundlädes under Alexander den store år 331 f. Kr., blev under Ptolemeerna Egyptens huvudstad och senantikens främsta bildningshärd. När Egypten underkuvades av Rom (år 30 f. Kr), blev A. det romerska rikets näst största stad. Numera är A. en prosaisk hamn- och affärsstad, som ifråga om byggnadsstilen förlo- rat det mesta av sin österländska prägel. Alexandrin, sextaktig jambislc vers med markerad paus (c e s u r) i mitten och med omväxlande vanligen parvis ställda manliga el. kvinnliga rim. Första delen av Tegnérs Svea är skriven på A.: ”Jord, som mig fostrat har och fädrens aska göinmer” etc. Alexandrinska biblioteket, det största biblioteket under forntiden. Grundat i Alexandria omkr. 200 f. Kr. Lär 1m omfattat 700.000 band eller rullar. A. nedbrann år 389 e. Kr. Alexandrinska tidsåldern benämnes en kulturperiod, som från 300-talet f. Kr. går fram till den arabiska erövringen av Alexandria omkr. 640 e. Kr. och under vilken greker ocli österlänningar tillsammans voro bärare av kulturen. Jfr Hellenism. Alexej (Petrovitsch), 1690—1718, var Peter den stores äldste son. A., som behärskades av det gammalryska partiet, medverkade tidigt i stämplingar mot sin fader. Han fängslades och dömdes till döden men blev benådad. Emellertid dog han kort därpå, efter vad man tror till följd av misshandel i fängelset. Alexi’. — 1. Oförmåga att uppfatta skrivet el. tryckt, beroende på skada å hjärnan. — 2. A. är äldre benämning på vissa i blodet förekommande skyddsämnen mot bakterier. Alf, svensk konung av . Ynglinga-ätten. Alfa, se Grekiska alfabetet. Alfa-Alfa, se Luccrn. Alfastrålar, se Atomernas byggnad och Radioaktivitet. Alfer voro enligt fornnordiska gudaläran ett slags naturväsen. Deras boning hette Alfhem och de voro liksom asarna föremål för offer. De indelades i ljusalfer, som voro blida, vackra väsen, och svartalfer, onda väsen, som bodde under jorden. Al fi’ne, se Da capo. Alfkors (Älvkors, Ellakors) är ett tecken, som av allmogen på sina håll ännu anses vara ett skydd mot onda makter. Det förekommer i form av en femuddig stjärna, som inristas på dörrar, väggar etc. Alfons, namn på konungar av Spanien. — 1. A. XII, 1857—85, bekämpade framgångsrikt de s. k. carlisterna, vilka understödde tronpretendenten Don Carlos i dennes försök att be-mäktiga sig den spanska kronan. — 2. A. XIII blev vid sin födelse år 1886 förklarad konung av Spanien. Regeringen fördes av modern till hans myndighetsförklaring 1902. Alfred den store, 849—901, blev år S71 angelsaclisarnas konung i England, vilket så gott som helt och hållet då innehades av danskarna. A.