Alkibi’ades, omkr. 450—404 f. Kr., atensk fältherre och politiker. Han var en glänsande begåvning med stor ärelystnad, som dock ofta ledde honom att välja även tvivelaktiga medel vid försök att uppnå ett mål. A. lyckades bliva vald till Atens fältherre och förmådde staden att med sin flotta angripa Sicilien år 415. Emellertid hade man i Aten funnit flera gudabilder skymfligen sönderslagna, och A., som misstänktes hava medverkat till nidingsdådet, dömdes till döden. A. flydde till Sparta och ledde spartanernas krig mot Aten men råkade snart i onåd även hos dem. För att rädda sig flydde han till en persisk underkonung i Mindre Asien. Atenarna, som under tiden haft svåra motgångar i kriget mot de med Sparta förbundna peloponnesiska staterna, vände sig då till A. med begäran om hjälp. Han blev nu överbefälhavare för den atenska hären. Vid Kyzikos 410 besegrade han den peloponnesiska hären och flottan och liöll två år därefter sitt intåg i Aten. Efter nederlaget vid Efesos måste han likväl åter fly och mördades senare i Frygien. Alkohol. I allmän kemisk betydelse organiska föreningar, härledda ur kolväten med öppen kolkedja, där väte [Hl ersatts med hydroxylgrupp [OH]. Ex. Metylalkohol [CH3OII] träsprit; etylalkoliol [C2H5OH] ”alkohol” el. ”sprit”; amylalkoliol [CsHuÖH], huvudbeståndsdelen i finkeloija. — I inskränkt betydelse betecknar A. ovannämnda etylalkohol, en vattenklar, lätt antändlig vätska. Kokpunkt 7S°, spec. vikt 0.79. Framställes fabriksmässigf vid lantbruksbrännerier och såsom biprodukt vid jästfabriker ur stärkelserika råmaterial (säd, potatis) genom en jäsningsprocess; på senare tid även ur sulfitlut (en avfallsprodukt vid framställning av sulfitcellulosa). Vid alkoholframställning ur stärkelserika råmaterial omvandlas först vid mäsk-ningen stärkelsen till socker. Den erhållna sockerhaltiga blandningen, mäsken, försättes med jäst, varefter vid jäsningen sockret sönderdelas i etylalkohol och kolsyra. Efter avslutad jäsning innehåller mäsken c :a 7—12 % alkohol. Genom fraktionerad destil-lation i kolonnapparater utvinnes därefter ur mäsken råsprit, vilken före användningen måste renas el. rektifi-ceras. Vid alkoholframställning ur sulfitlut tillvaratagas de jäsbara sockerarter (c :a 2 %), som finnas i avfallsluten vid sulfitcellulosafabrikerna. Alkohol användes dels till förtäring (jfr Brännvinstillverkning och Rus-drycksförsäljning), dels för tekniska ändamål (såsom lösningsmedel vid framställning av alkoholhaltiga pre- parat, såsom bränsle etc.). Den sprit, som tillhandaliålles för sistnämnda ändamål, har i regel före försäljningen denaturerats, d. v. s. gjorts obrukbar till förtäring genom tillsats av särskilda ämnen (denatureringsme-del). Utom som njutningsmedel användes alkohol inom medicinen som lösningsmedel för talrika läkemedel, vidare som desinfektionsmedel, som näringsmedel vid sockersjuka och någon gång som upplivande medel. Inom folkmedicinen har den större användning, då dess bedövande verkan något minskar sjukdomsbesvären. Dess nytta som läkemedel överdrives därför. Jfr Alkoholism. Alkoholism, akut el. kronisk alkoholförgiftning. Vid akut kan döden enstaka gånger följa på grund av förlamning av nervsystemet. Den kroniska alkoholismen utvecklas småningom och företer i utpräglade fall heshet, slembildning i halsen, kräk-ningar och andra matsmältningsbe-svär, darrningar i händerna, minnes-slöhet, nedsättning av själsförmögen-lieterna. I svåra fall uppträder förlamningar (alkoholnevrit), fallandesot-liknande anfall (alkoholepilepsi) eller akut sinnessjukdom (delirium tremens). Alkoholistvård. Enligt lagen den 30 juni 1913 om behandling av alkoholister, som trädde i kraft den 1 augusti 1910, kan. en person tvångsinterneras å alkoholistanstalt, om han är hemfallen åt dryckenskap och i följd därav befinnes farlig för eget liv el. annans personliga säkerhet, utsätter hustru el. barn för nöd el. uppenbar vanvård, ligger fattigvården el. sin familj till last el. under de två senaste åren flera gånger fällts till ansvar för fylleri. Beslut om internering fattas av vederbörande länsstyrelse, i regel efter ansökan från nykterhetsnämnden inom den kommun, där alkoholisten vistas. Innan nykterhetsnämnd gör ansökan om internering, skall nämnden hava försökt genom mildare åtgärder återföra personen i fråga till ett skötsamt liv. Interneringstidens längd är i regel högst ett år. För den, som tidigare vistats mer än sex månader å alkoholistanstalt och ånyo interneras, kan interneringstiden dock utsträckas till högst två år. Före interneringstidens slut kan villkorlig utskrivning förekomma. Den villkorligt utskrivne är under viss tid skyldig ställa sig till efterrättelse vissa särskilda villkor (t. ex. ifråga om vistelseort), som kunna hava fastställts vid j)ermitteringen. För närvarande finnes en statlig vårdanstalt för manliga alkoholister å Venngarns kungsgård i närheten av Sigtuna. Svårhanterligare alkoholister intagas å en i samband