- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
53-54

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alhambra-vaser ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lejonsalen i Alhambra. Alliam’bra-vaser kallas ett slags praktvaser av fajans, som tillverkades på 1300-talet, troligen i hamnstaden Malaga i Andalusien. En finnes på Nationalmuseum i Stockholm. A’Ii är ett arabiskt ord, som betyder ”den höge”, ”härskaren”. Kan vara både egen namn och titel. A’lias, annars, eller. A’li Ba’ba, arabisk sagohjälte ur ”Tusen och en Natt”, som med hjälp av trollformeln ”Sesam, öppna dig” lyckades intränga i en grotta, fylld med dyrbara skatter. A’libibevis är bevis, att man vid tidpunkten för ett brotts begående befunnit sig å annan plats. Alicaiite, stad i spanska landskapet Valencia vid Medelhavet, G7,000 inv. Hamnstad. Alifatiska föreningar, en grupp organiska föreningar, som kunna härledas ur kolväten med s. k. öppen kolkedja. Fetterna tillhöra denna grupp. Alin, O. J., 1846—1900, historisk och statsvetenskaplig författare och politiker, blev 1882 professor i statskunskap i Uppsala. De märkligaste av A:s skrifter behandla den svensknorska unionen ur konservativ, svensk synpunkt. I 1890-talets politik gjorde A. en betydande insats. Alingsås, stad nära sjön Mjörn, Västergötland, 6,805 inv. Stort bomullsspinneri, textilfabriker. A-listan, se Börs. Alizarin, ett tjärfärgämne*. Alkaios [-aj’-], en av det gamla Greklands största skalder. Levde på Lesbos mot slutet av 600-t. f. Kr. Efter honom har den alkaiska strofen uppkallats. Alli*'’lier, oxiderna, hydraten och karbonaten av alkalimetallerna samt amn;«i')iak. AI’kil i metall ev. Till denna grupp räknats kalium, natrium, litium, rubi-dium och cesnirn. A. utmärkas bl. a. av att de häftigt sönderdela vatten under bildning av hydrat och vätgas. Vid upphettning i en icke lysande låga färga A. och deras föreningar lågan på ett karakteristiskt sätt (natrium gul, kalium violett färgning o. s. v.). Alka’liska jordarter, sammanfattande namn på oxiderna till metallerna kalcium, strontium, barium etc. Dessa metaller kallas också alkaliska jordmetaller. Alka’lisk reaktion kännetecknar särskilt baser och en del basiska föreningar. Dessas egenskap att ha A. påvisas genom att de färga lakrnus-papper blått (el. fenolftalein rött). Alkaloider äro organiska ämnen, som finnas i en del växter. De kallas även växtbaser och ingå med syror saltartade föreningar. De äro i allmänhet giftiga och verka på nervsystemet, på körtlar och muskler m. m. Hit höra morfin och kodein, som verka smärtstillande och lugnande och som ha mycket stor användning inom medicinen. Andra mycket använda alkaloider äro koffein och teobro-min, som användas för sin verkan på njurar och hjärta, kokain, som användes för lokalbedövning, atropin, nikotin m. fl. Alkasil, beteckning på ett natrium-silikat, som användes vid framställning av konstgjord marmor, inom såp- och textilindustrin samt vid blekning av papper. Alkekung;, se Alkor. Alkemi [-tjemi’]. De särskilt under medeltiden bedrivna försöken att på kemisk väg framställa guld ur andra ämnen. Man sökte i regel efter ett mystiskt ämne, ”de vises sten”, med vars tillhjälp oädla metaller skulle kunna förvandlas till guld. Alkemien bedrevs endast delvis som kemisk forskning i nutida bemärkelse, enär man oftast hoppades nå resultat med tillhjälp av besvärjelser och trollformler. Uppfattningen om grundämnenas odelbarhet, som länge behärskat den moderna kemien, har ansetts ådagalägga alkemiens omöjlighet. Den senaste tidens forskningar, som visat att som odelbara ansedda grundämnen kunna omvandlas, utesluter icke möjligheten, att alkemisternas dröm en gång kan bliva om icke ekonomiskt så dock i viss mån vetenskapligt förverkligad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:44:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free