— 4. Dan A., 1888—1920, författare av obestridlig originalitet och begåvning. Ämnena för sin diktning hämtade han oftast från de stora finnskogarna i Dalarna, vilkas natur och människor han skildrat med suggestiv kraft. Hans skrifter omfatta fyra delar, innehållande bland annat romanerna De tre hemlösa och David Ram ms a r v, diktsamlingen Svarta ballader samt noveller. AndesPt, porfyrisk lavabergart av tertiär el. kvartUr ålder med kalk-natronfältspat och augit, hornblände el. glimmer som väsentliga mineral. A. och tillhörande tuffer (andesit-tuff) förekomma i många tertiära bergskedjors vulkaner (t. ex. Andernas, Ungern); finn.as i Sverige vid Dellensjöarna i Hälsingland. Huvud av andfågel utvisande näbbens byggnad. Andfåglar (Lamellirostres), en ordning vattenfåglar, som ha bred, av mjuk hud överdragen näbb med en fastare ”näbbnagel” i spetsen. Längs kanterna av såväl under- som övernäbb finnas tvärställda hornskivor (lameller), och tungan är försedd med sidofransar, vilket tjänar att frånsila vatten från födan. A. ha simhud mellan framtårna men fri baktå. Till A. höra flamingofåglar, värnfåglar och egentliga andfåglar. Dessa senare delas i skrakar, dykänder, svanar, gås-fåglar samt Andsläktet (Anas). Till skillnad från dykänderna ha de egentliga änderna yttertån mycket kortare än mellantån. Hanarna ha vinter och vår praktfull fjäderdräkt med metallskimrande vingspegel. Under sommaren ha de däremot ett mera oansenligt, med honornas överensstämmande utseende. Till andsläktet höra flera arter såsom gräsand, kricka, årta, skedand, gravand m. fl. Andisjan, huvudstad i sovjetrepubliken Turkestan vid övre Syr-Darja. 80,000 inv. Andmat (Lemna), vattenväxt, bestående av en bladforinig, på vattenytan flytande skiva, från vars undersida trådlika rötter liänga ned i vattnet. I skivans kant bildas knoppar, med vilka växten förökar sig. I stillastående vatten bildar A. en grön matta. Andning. Hos alla levande varelser försiggår en förbränning (jfr Ämnesomsättning). För detta behöves syre ur luften. Med andning förstås den process, varigenom syre tillföres och vid förbränningen bildade gaser, särskilt kolsyra, bortföras. Hos växterna försiggår detta gasutbyte i cellmellanrummen, vilka i allmänhet mynna på bladens undersida med egendomligt bildade öppningar, s. k. klyvöppningar. Hos lägre djur försiggår gasutbytet i själva kroppsytan. De högre djuren ha för andningen utvecklat särskilda andningsorgan. Fiskar och andra vattendjur andas med hjälp av franslika gälar, som om-sköljas av vatten och rikligt genomströmmas av blod. Det av gälarna med vatten förmedlade gasutbytet försiggår jämförelsevis långsamt, då vattnets förmåga att avge syre och upptaga kolsyra ej är vidare stor. Hos landdjur insuges i allmänhet luften i säckformade lungor. Dessa äro uppbyggda av större el. mindre liålrum, i vilkas väggar finnas rikligt med blodkärl. Vid luftens in- och utpump-ning vädras på sätt och vis detta blod. Förbränningsgaser avges till luften och syre upptages ur luften. Vid andningen hos människan dras luften in genom näshålan ocli svalget, uppvärmes härvid och förses med lagom mängd fuktighet. Vidare av^ sätter sig medföljande damm pä de fuktiga väggarna i dessa håligheter. Den sålunda förberedda luften passerar genom luftstrupen ned i lungornas små hålrum, de s. k. lungalveo’-lerna. Lungorna äro beklädda med en glatt hinna, som också bekläder bröstkorgens insida. Lungans yta ligger tätt an mot bröstväggen. Därför vidgas lungan, när bröstkorgen hö-jes eller mellangärdet sänkes. Kvinnor andas huvudsakligen genom höjande av bröstkorgen, s. k. kostal-(revbens-)andning. Män andas huvudsakligen genom sänkande av mellangärdet, varigenom bukorganen pressas nedåt och framåt, så att främre bukväggen buktar ut, s. k. ab-dominal- (buk-) andning. Om i lunga el. bröstvägg ett hål uppstår, så att luft kan passera in mellan lungsäckens båda blad, förstöres andningsme-kanismen. Lungan, som är elastisk, sammandrager sig i sådant fall och ligger sedan hopfallen utan att följa med vid andningen. Andor’ra, en liten republik i ö. Py-reneerna på gränsen mellan Frankrike och Spanien. 452 kvkm., 5,000 inv. Huvudstad Andorra la Vieja; 600 inv. Befolkningen, som är katalansk, lever på boskapsskötsel. A. har varit självständig stat sedan slutet av 700-talet.