Andra kammaren, se Riksdag. Andrassy [an’drasji]. — 1. G. A., 1823—90, ungersk politiker, blev år 1871 österrikisk-ungersk utrikesminister. Han närmade sig Tyskland i ett förbund 1S79, vilket senare, då Italien slöt sig till detta, fick namnet trippelalliansen. A. förmådde Berlin-kongressen 1878 att ställa Bosnien ocli Herzegovina under österrike-Ungerns förvaltning. — 2. G. A., f. 1860, son till den föregående, ungersk politiker. Han grundade tillsammans med Tisza det nationella ar betspartiet. A. blev år 1918 utrikesminister för Donau-monarkien och avslöt den österrikiskungerska separatfreden. A. understödde ex-kejsar Karl, då denne efter sin flykt försökte åter bliva erkänd som Ungerns konung. Andreas, en av apostlarna, led martyrdöden på ett X-formigt kors, därav Andreaskors. Andrée, S. A., 1854—97. Företog 1897, åtföljd av Iv. Frsenkel och N. Strindberg, en ballongfärd från Spetsbergen i syfte att för vetenskapliga observationer driva över polarområdet. En notis, avsänd med brevduva två dygn efter avfärden, är det sista meddelande, som erhölls från expeditionen, vilken sannolikt förolyckats i ishavet. Andre’jev, L. N., 1871—1919, rysk författare, vilkens arbeten äro skrivna i en psykologiskt genomträngande och tungsint stil. (Det röda skrattet, Satans dagbok m. fl.) Andrews [£en’drus], S :t, stad i Skottland. 7,000 in. Gammalt, berömt universitet. Androclus [-åk*lus], romersk slav, som enligt Seneca m. fl. rymde ut i öknen ocli där genom att avlägsna en törntagg ur tassen på ett lejon vann dettas tillgivenhet. Infångad kastades han för lejonen på cirkus och mötte dä samma lejon, som igenkände A. och ödmjukt slickade hans fot i st. f. att sönderslita honom. Kejsaren benådade A. och skänkte honom lejonet. Andro’make är den måhända vackraste kvinnoskapelsen i I-Iomeros’ diktning. Hon var den trojanske kämpen Hectors maka. Andro’meda, enligt den grekiska gudasagan dotter till den etiopiske konungen Kefeus och dennes maka Kassiopeia. A:s moder hade förtörnat Poseidon, havets gud, och denne hotade landet med ett havsodjur. Konungen lät då som försoningsoffer åt odjuret binda A. vid stranden. Hon räddades emellertid av Perseus, vars maka hon blev. Andro’meda, en stjärnbild på norra stjärnhimmeln (jfr Stjärnhimmeln). Andropo’g:on, växtsläkte, familj Gra-minese, tropiska arter. Hit hör Afrikas viktigaste sädesslag durrha. Aneby, municipalsamhälle vid ö. stambanan 2 mil n. om Nässjö, n. Småland. 900 inv. Anekdo’t, kort, lustig berättelse, ofta om någon bekant person. Anemi’, blodbrist, se Blod. Anemome’ter, meteorologiskt instrument för mätning av vindstyrkan. Den vanligaste A. är en apparat, som består av fyra metallskålar, fästade vid ändarna av ekrar, vilkas axel inverkar på ett urverk. Skålarna drivas runt, emedan deras konkava sidor fånga vinden bättre än de konvexa. Anemo’ne, växtsläkte av fam. Ranun-culaceze med blommor på stängel och handflikiga blad. Hit hör bl. a. blä-sippan (A. hepatica), vitsippan (A. nemorosa) samt de mera sällsynt förekommande gulsippan (A. ranun-culoides) och tofssippan (A. silves-tris). Aneroi’d, se Barometer. Anestesi’, känslolöshet, beror på förlamning av känselsinnena och är ett vid nervsjukdomar ej ovanligt symtom. Avsiktligt framkallar man A. genom användande av bedövningsmedel vid operativa ingrepp. Aneurys’m, utbuktning av väggen till en pulsåder. Orsaken är att väggen på detta område är försvagad, oftast av någon sjuklig process. Den vanligaste orsaken är syfilis, och den vanligaste platsen för aneurysm är i stora kroppspulsådern. Genom tryck på omgivningen kan A. medföra besvär; bristning av väggen medför en hastig död genom förblödning. An’fang:, ty., begynnelse. — 1. Den del av ett valvs underlag, mot vilken den första valvstenen, dynan, har stöd. — 2. Anfangsbokstav, större, utsirad begynnelsebokstav. Ang’antyr var ett ganska vanligt namn i den fornnordiska hjältesagan. Bl. a. omtalas i den engelska folksången Beowulf, att en svensk konung A. stupade i strid mot geaterna (götar, möjligen jutar) på 500-talet. — Vidare må nämnas den A., som i Fri-tiofs saga omtalas som jarl på Ork-neyöarna. Angeliea [anje’-], växtsläkte, familj Umbelliferje. Hit hör bl. a. Ä n g s-a n g e 1 i k a n (A. silvestris). Angclico, [anje5], Fra, 1387—1455, italiensk målare, blev Dominikanermunk 1408 i Fiesole, efter vilken stad han också kallats Fra Giovanni da Fiesole. Hans arbeten bl. a. i San Marco-klost-ret i Florens och i Vatikanen äro burna av en trohjärtat religiös stämning. Angelsaxare är namnet på de folk, som under den germanska invandringen i Britannien under åren 450—600 slogo sig ned därstädes och besegrade el. trängde undan landets forna invå-