Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Apparans ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A quatre mains [a katre mäng’L
mus., för fyra liänder.
Aquile’gia, till familj Ranunculacese
hörande växtsläkte. A k 1 e j a n (A.
vulgaris) är en vanlig prydnadsväxt
med blå el. vita sporrbärande
blommor. Finnes även förvildad.
Ar. — 1. Ytmått, 100 kvadratmeter.
— 2. Kem. Tecken för en atom argon.
Ara’ber räknas språkligt till den
semitiska språkgruppen. Ur
rassyn-punkt hänföras de numera till den
orientaliska rasen, som kännetecknas
av långsträckt skalle, mörkt hår och
hy, bruna ögon, smal, böjd näsa,
spenslig kroppsbyggnad och kort
kropps-längd. Från Arabien ha de utbrett
sig över angränsande delar av Afrika
och Asien upp mot Palestina. Den
islamitiska folkvandringen, som
började på OOO-talet e. Kr., förde dem över
hela Nordafrika bort till Spanien
samt upp mot Mindre Asien. Se
vidare Islam. En del A. leva nu som
bofasta köpmän och jordbrukare i
oaserna samt längs kusterna i Arabien
och Nordafrika. Dessutom finnas
vandrande herdestammar, beduiner,
som idka byteshandel med den
bofasta befolkningen, någon gång
omväxlande med röveri.
Arabesk’, ett linjemönster ofta med
inblandade, stiliserade växtmotiv,
uppfunnet av araberna.
Ara’bien, Asiens sydvästligaste
halvö. A. är en till största delen av
öknar och stäpper uppfylld högslätt,
vars s. och n. delar ligga över 1—2,000
m. över havet men som mot nö.
sänker sig ned mot Mesopotamien och
Persiska vikens inre del. Med undantag
för den sv. delen har A. ett ytterligt
nederbördsfattigt fastlandsklimat med
olidligt heta dagar och kalla nätter
under sommaren och tämligen kalla
vintrar. Endast små områden kring
oaser el. där obetydliga vattendrag
kunnat utnyttjas för bevattning äro
beboeliga för en bofast befolkning.
Av kulturväxter märkas framför allt
kaffebusken och i de s. delarna även
bomullsbusken. I det inre driva pä
gynnade områden beduinerna
boskapsskötsel. Handeln följer de
tusenåriga karavanvägarna, av vilka de
viktigaste också tjäna som
vallfarts-vägar till den heliga staden Mecka.
A. är av liten betydelse i
världseko-nomiskt avseende. Genom de
folkvandringar, som utgått från A. bl. a.
till Nordafrika (jfr Morer), och som
muhaminedanismens hemland ha
däremot A :s folk, araberna, spelat en
stor roll i historien (se Islam). —
Befolkningen i A. torde uppgå till över
3 milj. Politiskt är A. efter
världskriget uppdelat i ett flertal små stater,
av vilka de viktigaste äro: Hedsjas,
Asir och Jemen efter v.-kusten, Nedzjd
i det inre samt Hasa och Oman efter
Persiska viken.
Arabiska havet kallas den del av
Indiska oceanen, som ligger mellan
Arabien och Främre Indien.
Arabiska siffror, våra vanliga
siffror. Jfr Siffror.
Arabiska öknen. — 1. Benämning på
den ökenplatå, som skiljer nedre
Nil-dalen från n. delen av Röda havet. Se
vidare Egypten. — 2. Stora arabiska
öknen är benämningen på det stora
sy darabiska ökenområdet.
Arabisk häst, en berömd hästras,
som utmärkes av snabbhet,
uthållighet samt anspråkslöshet beträffande
föda, egenskaper, som äro av särskild
vikt i Arabien, A:s hemland. Den
engelska fullblodsrasen har
uppkommit genom korsning med A.
Arabiskt gummi fås från nö.
Afrika och har halvgenomskinligt,
gulaktigt utseende. Det erhålles
framför allt från Acaciaarter. A. löses i
vatten till en slemmig vätska och
användes för beredning av läkemedel
samt i färgerier, väverier m. m.
Ara’ce£e, växtfamilj med flera
tropiska släkten. Blommorna äro samlade
i en kolv, som omgives av ett hölster.
Många arter odlas som
prydnadsväxter. Hit hör också M i s s n e (Calla
palustris), kärrväxt.
Ara’chis, till baljväxterna
(Leguml-nosce) hörande växtsläkte. Viktigast är
Jordnöten (A. hypogaBa), som
härstammar från Sydamerika och nu
allmänt odlas i varmare länder. Efter
blomningen borrar fruktämnet ned
sig i jorden och mognar där. Ur
fröna pressas olja i stor skala för
bl. a. tvål- och margarinfabrikation.
A’rad, stad i Rumänien vid floden
Maros. 63,000 inv., varav % ungrare.
Betydande industri och handel. A.
hörde före världskriget till Ungern.
Arago’, Fr., 1786—1853, fransk
astronom och fysiker, vars arbeten på
optikens och elektromagnetismens
områden äro av grundläggande betydelse.
Arago’nien, landskap i nö. Spanien,
ytvidd 47,000 kvkm, 913,000 inv.
Viktigaste stad Zaragoza, 114,000 inv. —
A. är i n. och s. uppfyllt av berg.
Mellan dessa utbreder sig kring floden
Ebro en torr och salthaltig,
stäpp-artad slätt. Endast n. och v. delarna
av A. äro odlingsbara.
Ara’lo-kas’piska bäckenet,
låglands-område, omslutande Kaspiska havet
och Aral sjön, vilka äro att betrakta
såsom avdunstningsrester efter det
stora Aralo-Kaspiska inhav, som
upptog detta bäcken under istiden.
Ara’lsjön, stor avloppslös sjö i v.
Asien. 64,500 kvkm. (Vänern 5,600).
Ytan ligger 50 m. över havet. Ringa
salthalt. Till A. flyta floderna Syr*
darja och Amu-darja, vilka upprinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
