A quatre mains [a katre mäng’L mus., för fyra liänder. Aquile’gia, till familj Ranunculacese hörande växtsläkte. A k 1 e j a n (A. vulgaris) är en vanlig prydnadsväxt med blå el. vita sporrbärande blommor. Finnes även förvildad. Ar. — 1. Ytmått, 100 kvadratmeter. — 2. Kem. Tecken för en atom argon. Ara’ber räknas språkligt till den semitiska språkgruppen. Ur rassyn-punkt hänföras de numera till den orientaliska rasen, som kännetecknas av långsträckt skalle, mörkt hår och hy, bruna ögon, smal, böjd näsa, spenslig kroppsbyggnad och kort kropps-längd. Från Arabien ha de utbrett sig över angränsande delar av Afrika och Asien upp mot Palestina. Den islamitiska folkvandringen, som började på OOO-talet e. Kr., förde dem över hela Nordafrika bort till Spanien samt upp mot Mindre Asien. Se vidare Islam. En del A. leva nu som bofasta köpmän och jordbrukare i oaserna samt längs kusterna i Arabien och Nordafrika. Dessutom finnas vandrande herdestammar, beduiner, som idka byteshandel med den bofasta befolkningen, någon gång omväxlande med röveri. Arabesk’, ett linjemönster ofta med inblandade, stiliserade växtmotiv, uppfunnet av araberna. Ara’bien, Asiens sydvästligaste halvö. A. är en till största delen av öknar och stäpper uppfylld högslätt, vars s. och n. delar ligga över 1—2,000 m. över havet men som mot nö. sänker sig ned mot Mesopotamien och Persiska vikens inre del. Med undantag för den sv. delen har A. ett ytterligt nederbördsfattigt fastlandsklimat med olidligt heta dagar och kalla nätter under sommaren och tämligen kalla vintrar. Endast små områden kring oaser el. där obetydliga vattendrag kunnat utnyttjas för bevattning äro beboeliga för en bofast befolkning. Av kulturväxter märkas framför allt kaffebusken och i de s. delarna även bomullsbusken. I det inre driva pä gynnade områden beduinerna boskapsskötsel. Handeln följer de tusenåriga karavanvägarna, av vilka de viktigaste också tjäna som vallfarts-vägar till den heliga staden Mecka. A. är av liten betydelse i världseko-nomiskt avseende. Genom de folkvandringar, som utgått från A. bl. a. till Nordafrika (jfr Morer), och som muhaminedanismens hemland ha däremot A :s folk, araberna, spelat en stor roll i historien (se Islam). — Befolkningen i A. torde uppgå till över 3 milj. Politiskt är A. efter världskriget uppdelat i ett flertal små stater, av vilka de viktigaste äro: Hedsjas, Asir och Jemen efter v.-kusten, Nedzjd i det inre samt Hasa och Oman efter Persiska viken. Arabiska havet kallas den del av Indiska oceanen, som ligger mellan Arabien och Främre Indien. Arabiska siffror, våra vanliga siffror. Jfr Siffror. Arabiska öknen. — 1. Benämning på den ökenplatå, som skiljer nedre Nil-dalen från n. delen av Röda havet. Se vidare Egypten. — 2. Stora arabiska öknen är benämningen på det stora sy darabiska ökenområdet. Arabisk häst, en berömd hästras, som utmärkes av snabbhet, uthållighet samt anspråkslöshet beträffande föda, egenskaper, som äro av särskild vikt i Arabien, A:s hemland. Den engelska fullblodsrasen har uppkommit genom korsning med A. Arabiskt gummi fås från nö. Afrika och har halvgenomskinligt, gulaktigt utseende. Det erhålles framför allt från Acaciaarter. A. löses i vatten till en slemmig vätska och användes för beredning av läkemedel samt i färgerier, väverier m. m. Ara’ce£e, växtfamilj med flera tropiska släkten. Blommorna äro samlade i en kolv, som omgives av ett hölster. Många arter odlas som prydnadsväxter. Hit hör också M i s s n e (Calla palustris), kärrväxt. Ara’chis, till baljväxterna (Leguml-nosce) hörande växtsläkte. Viktigast är Jordnöten (A. hypogaBa), som härstammar från Sydamerika och nu allmänt odlas i varmare länder. Efter blomningen borrar fruktämnet ned sig i jorden och mognar där. Ur fröna pressas olja i stor skala för bl. a. tvål- och margarinfabrikation. A'rad, stad i Rumänien vid floden Maros. 63,000 inv., varav % ungrare. Betydande industri och handel. A. hörde före världskriget till Ungern. Arago’, Fr., 1786—1853, fransk astronom och fysiker, vars arbeten på optikens och elektromagnetismens områden äro av grundläggande betydelse. Arago’nien, landskap i nö. Spanien, ytvidd 47,000 kvkm, 913,000 inv. Viktigaste stad Zaragoza, 114,000 inv. — A. är i n. och s. uppfyllt av berg. Mellan dessa utbreder sig kring floden Ebro en torr och salthaltig, stäpp-artad slätt. Endast n. och v. delarna av A. äro odlingsbara. Ara’lo-kas’piska bäckenet, låglands-område, omslutande Kaspiska havet och Aral sjön, vilka äro att betrakta såsom avdunstningsrester efter det stora Aralo-Kaspiska inhav, som upptog detta bäcken under istiden. Ara’lsjön, stor avloppslös sjö i v. Asien. 64,500 kvkm. (Vänern 5,600). Ytan ligger 50 m. över havet. Ringa salthalt. Till A. flyta floderna Syr* darja och Amu-darja, vilka upprinna