- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
125-126

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Areopagen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

125 Areopagen—Argus 12G specifika vikt el. också är graderad i s. k. Beaumégrader. För bestämmande av fasta kroppars spec. vikt finnas särskilda A. av annan konstruktion. Areopa’gen är namnet på en kal och brant klippmassa nära Akropolis i Aten. På A. samlades medlemmarna av en ryktbar domstol, som även benämnes A. Denna utövade ett mäktigt inflytande på statens styrelse. Arequipa [areki’pa], Perus näst största stad, 50,000 inv., belägen i landets sydligaste del, grundlagd av Pi-zarro 1540. Universitet. A’res, den grekiske krigsguden, var son till Zeus och Hera. Enligt en del sägner var A. älskare el. make åt Afrodite, och de grekiska konstnärerna avbildade dem ofta tillsammans. De mest berömda statyerna av A. äro A. L u-d o v i’ s i i Rom och A. Borglie’se i Louvren. AretPno, P., 1492—1556, italiensk författare, beryktad för sina skandalösa, satiriska skrifter, vilka förskaffade honom namnet ”furstarnas gissel”. Arfvidsson, Ulrika, 1734 — början av 1800-talet, spåkvinna i Stockholm. ”Mamsell A.” var mycket anlitad och besöktes bl. a. av Gustaf III. Argcnti’na, republik i s. Sydamerika, mellan Kordiljeran och Atlant-kusten. Ytvidd 3 milj. kvkm; 9,5 milj. inv. Huvudstad: Buenos Aires, 1,8 milj. inv. — Naturförhållanden. A. är övervägande ett slättland, som från Andernas fot sakta sluttar mot kusten. I nv. breda dock Andernas fjällkedjor ut sig till ett omfattande högland, liksom lägre bergskedjor äro rätt långt framskjutna även i mellersta A. (Cordoba). Sydamerikas högsta fjäll, Aconcagua (7,020 m.), ligger i A. intill chilenska gränsen. Frånsett de sterila fjällområdena i n. och de mellersta och sydliga, av skogar klädda argentinska Anderslutt-ningarna kan man särskilja i s. det patagoniska stäpplandet med gles och torr gräsvegetation samt kring Buenos Aires pampasområdet, jämförligt med Nordamerikas prärier, som mot det inre övergår i torrare, för jordbruk mindre gynnsamma trakter och mot n. i halvtropiska skogsområden av skilda slag. — Befolkningsförhållanden. Av landets urspr. inv., indianerna, återstå nu endast några tiotusental, förträngda till de ogynnsammaste trakterna. Av den vita befolkningen äro kreolerna el. ättlingarna av de tidiga spanska invandrarna liksom senare invandrade spanjorer i alla avseenden dominerande; av övriga immigranter ha italienarna varit talrikast. Språket i A. är spanska. Statskyrka existerar icke, men så gott som hela befolkningen är katolsk. Mycket har gjorts för folkundervisningen, men ännu torde ett par tiotal procent av befolkningen vara analfabeter. Den högre undervisningen är tämligen väl tillgodosedd, de främsta universiteten ligga i Buenos Aires ocli Cordoba. — N ä r i n g a r. A. är utpräglat jordbruksland. Näst Indien och U. S. A. har A. det största antalet nötkreatur (37 milj. nötkr., 31 milj. får, 9 milj. hästar). Största delen av A:s stora produktion av vete och majs (5 milj. ton vardera) går till export. A. odlar mera linfrö (1*4 milj. ton) än något annat land, huvudsakligen för beredning av olja. Jämförda med jordbruket och boskapsskötseln spela övriga näringar en ringa roll. På senare tid har en lovande petroleumutvinning börjats. — A. upptäcktes 1516 av dö spanska upptäcktsfararna Solis och Pinzon. 1535 grundlädes av Mendoza staden Buenos Aires. 1816 förklarade sig landet efter ett frihetskrig oberoende av Spanien. Under tiden efter oavhängiglietsförklaringen rådde mycket oordnade förhållanden till 1853, då en ordnad och stadigvarande styrelse kom till stånd. Argo’n, ett gasformigt grundämne, som förekommer i luften till 1,3 viktsprocent. Kem. tecken A. el. Ar. Atom vikt 40. Atomvärde 0. A. hör till de fåtaliga grundämnen, de s. k. ädelgaserna, vilka icke förena sig med andra ämnen. På grund av sin kemiska indifferens upptäcktes ej A., trots att det förekommer så rikligt i vanlig luft, förrän 1894 (av Rayleigh och Ramsay). En del elektriska me-talltrådslampor äro fyllda med A. Argona’uterna kallas i de grekiska sagorna de hjältar, som på skeppet Argo seglade i liärnad mot Kolkis, beläget på kusten av Svarta Havet. Konungasonen Jason skulle därifrån liämta ett gyllene vädurskinn. Med hjälp av konungadottern Medea lyckades det Jason att stjäla skinnet. Argonn’erna, skogsområde i n. Frankrike på v. sidan om Meuse nära Belgien. Såväl under världskrigets första skeden som under de allierades slutoffensiv var A. skådeplatsen för häftiga strider. Ar’gos, grekisk stad på Peloponnesos. Moderstad för Tiryns och Mykene. Efter deras förstöring åter huvudort i provinsen Argolis och ett av den klassiska kulturens centra (argiviska skolan i skulpturen). Argumen’t, bevisgrund, de skäl, som anföras för bevisandet av en saks sanning. Argumcnte’ra, söka bevisa. Ar’grus, en ”Politisk, Litterär och Commerciell Tidning”, uppkallad efter Dalins tidning, grundades år 1820 av Scheutz och Johansson. Tidningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:44:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free