Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Areopagen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klandrade den konservativa
regeringens hållning i flera politiska
frågor ocli blev år 1’822 indragen men
utkom oupphörligen under nya namn,
A. den andre, A. den tredje, Nya A.,
tills den år 1836 upphörde. A. den
fjärde kallades en åren 1823—30
utgiven tidning, som i motsats till den
ursprungliga stödde regeringen.
Ar’gus-ögon, bildligt uttryck för
misstänksam vaksamhet, anspelande
på den grekiske hundraögde jätten
Argus, vilken alltid vakade med
något öga.
Arholma, ö i yttersta uppländska
skärgården sö. om Björkö. Vid A. en
infartsled till Stockholm.
A’ria, solostycke med
ackompanjemang, vanligen sångstycke. A. har
särskilt inom den kyrkliga musiken
och operan spelat stor roll. Melodin
skrevs ofta så, att sångaren fick
tillfälle att glänsa med sin skicklighet,
bravur- el. koloraturaria.
Ariad’ne, sannolikt en av
fruktbarhetens gudinnor, var enligt den
grekiska gudasagan dotter till konung
Minos på Kreta. Uttrycket
Ariadne-tråd härstammar från följande saga.
Då den grekiske hjälten Teseus
skulle offras åt ett odjur på Kreta,
som levde i underjordiska irrgångar,
fick han av A. dels ett svärd och dels
ett nystan tråd, ined vars hjälp han
fann vägen ut till friheten. A. flydde
med Teseus men blev av denne
övergiven på ön Naxos. Hon räddades av
Dionysos, vars maka hon blev.
Arianism, en efter Areios i
Alex-andria benämnd lära, som
uppställdes på 300-talet. Logos, ”sonen”, var
ej född utan skapad av Fadern och
tog sedan gestalt i Kristus. På
kyrkomötet i Nicea 325 förkastades
aria-nismen med obetydlig majoritet och
fastställdes, att Sonen är född av
Faderns väsen, ej skapad. A. hade dock
ett kraftigt parti de följande
århundradena och först på 700-talet kan den
anses ha försvunnit.
Ari’ca, hamnstad i n. Chile, 4,000
inv., i provinsen Tacna. Från A. går
den kortaste järnvägsförbindelsen till
Bolivias huvudstad La Paz.
Ari’da klimat, beteckning för
klimat, där avdunstningen överväger
nederbörden och där sjöarna därför
bliva avloppslösa el. fullständigt
intorka.
A’riel, ”Guds lejon” el. ”Guds
härd”, använt som namn på
Jerusalem. Inom litteraturen, särskilt hos
Shakespeare och Goethe, betecknar A.
en luftande, ett överjordiskt väsen.
A’rier eller ariska folk är dels ett
namn på de indoeuropeiska
inbyggarna i Främre Indien, Persien och
öst-Iran, dels en benämning på alla
indoeuropeiska folk i Europa och 1
ovan nämnda delar av Asien. Denna
indelning grundar sig huvudsakligen
på likheten mellan språken.
Arild, municipalsamhälle i nv.
Skåne. Fiskläge och badort. 350 inv.
ArFon, grek. skald från Lesbos, 600
f. Kr.
Arios’to, L., 1474—1533, italiensk
skald under renässansen. Hans
förnämsta verk är hjältedikten Or-
I a n’ d o F u r i o’ s o, Den rasande
Roland, som utkom år 1516. Den är
byggd på de gamla sagor, som
spunnits kring Karl den stores namn och
som fått uttryck i den franska
Ro-landssången. Dikten handlar
huvudsakligen om Rolands svartsjuka och
utbrytande vansinne, då han
upptäcker sin älskades kärlek till moren
Medoro. A. behandlar riddartiden
med en oemotståndlig, lätt ironi, och
hans vers flyter alltigenom med en
nästan vårdslös elegans.
Aristar’chus, 3:dje årh. f. Kr.,
astronom, den första, som uttalade, att
jorden rör sig kring solen och som
även försökte bestämma avståndet
dem emellan.
AristPdes, omkring 540—467 f. Kr.,
grekisk fältherre och statsman. A.
deltog med utmärkelse i slagen vid
Maraton, Salamis och Plataiai. A. var
allmänt känd och aktad för sin
rättrådighet och stora fosterlandskärlek.
Aristip’pos d. ä., omkring 430—360
f. Kr., grekisk filosof, grundläggare av
den kyrenaiska skolan. A. d. y., 300
f. Kr., den föregående dotterson,
utvecklade denna skolas läror.
Aristo’fanes, omkring 450—omkr. 385
f. Ivr., grekisk lustspelsförfattare. A.
uppträdde i Aten, och det är
huvudsakligen mot denna stads samhällsliv,
han riktar sin bitande satir. A. säges
vara författare till 44 lustspel, varav
II finnas i behåll. Bland dessa
märkas : Riddarna, en politisk satir,
riktad mot Kleon, en av ledarna för
Atens demokratiska parti; Molnen,
där han bl. a. gör spe av Sokrates;
Fåglarna, A:s mästerverk, där han
med en oförarglig munterhet skämtar
med vissa drag i den atenska
natio-nalkaraktären; Grodorna, där han
vänder udden mot skalden Euripides.
Aristokra’t, person, tillhörande adeln
el., i vidsträcktare bemärkelse,
tillhörande en härskande överklass. —
Aristokrati’, statsform, där
några få härska, antingen de som
tillhöra vissa släkter (oligarki) el. de
förmögnaste (plutokrati). A.
användes även som beteckning på de högst
stående samhällslagren.
Aristoloch’ia, växtsläkte, varav flera
arter odlas som prydnadsväxter,
särskilt Piprankan (A. sipho), som
med stora, hjärtformiga blad och bruna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
