Arte’sisk brunn, borrbrunn, i vilken vattnet på grund av det tryck, för vilket det är utsatt, kastas upp i en stråle över mynningen. ArthrFtis, se Artrit. Arthropo’da, se Leddjur. Arthur [a’thur], C. A., 1830—86, Förenta Staternas tjugoförste president. Artificiell’, konstgjord, onaturlig. Artik’el kallas språkvetenskapligt ett ord el. en ändelse, som tillägges ett substantiv för att ange bestämd el. obestämd form t. ex. det stora hu-s e t, ett lius. Artikulation, ledfogning, ledgång. Ljudformning, uttal. Artilleri, benämning på det truppslag, som är beväpnat med eldvapen av sådan tyngd och storlek (kanoner, haubitser, mörsare), att för deras förflyttning normalt måste användas dra-gare el. mekaniska hjälpmedel. Man skiljer alltefter det ändamål, för vilket A. är avsett att användas, mellan fältartilleri, kustartilleri, fästningsar-tilleri och luftvärnsartilleri etc. — Kanoner användes första gången av morerna i Spanien under första hälften av 1300-t. I Sverige användes kanoner (kärrebyssor) först under 1400-t. under Engelbrekts och Karl Knutssons fälttåg. Gustaf II Adolf var en nydanare på artilleriets område genom en vidsträckt användning av lättare kanoner, som kunde åtfölja trupperna. Fredrik II i Preussen, som införde det ridande artilleriet, och Napoleon I äro ävenledes märkesmän i artillerihistorien. Teknikens utveckling under 1800-t. har även för artilleriets vidkommande medfört genomgripande omvandlingar. Under världskriget har artilleriets betydelse för krigföringen visat sig än större än tidigare. Artilleripjäserna ha blivit grö.vre, projektilerna större och sprängämnena kraftigare, samtidigt som de moderna tekniska transportmedlen möjliggjort användning i fältkriget av pjäser, som med äldre transportmedel endast skulle kunna ha använts i fästningar el. på örlogsfartyg. Ar’tium [-tsi-], lat. Examen A., i Danmark och Norge använd benämning på studentexamen. Artois [arrtoa’], näst Flandern det nordligaste av de gamla landskapen i Frankrike. Skådeplats för häftiga strider under världskriget. ArtrPt, ledinflammation, kan bero på ledgångsreumatism, inträngande varbakterier, tuberkulos m. m. A r-t h r i’ t i s d e f o r’ mans uppträder hos äldre personer som en fortskridande förstöring av en led (höft, knä) och anses närmast bero på för stark belastning el. påfrestning av leden. Artur-sagan kallas den litteratur, som under medeltiden uppväxte kring de många sägnerna om konung Artur. Denne antages vara en brittisk ko* nung på 400-talet, som på 800-t. återfinnes i en del krönikor. På 1100-t. uppblomstrade i Frankrike en. liel litteratur av Artur-sagor. Under de följande århundradena fördes dessa vidare in i hela den europeiska litteraturen. En del A. handla om sökandet efter den heliga Graal, d. v. s. Jesu nattvardskalk. Andra åter skildra ”riddarnas av runda bordet” äventyr. Artä’r, pulsåder. A’rum, växtsläkte, familj Aracea*, har pilformade blad och blomkolv med han- och honblommor, omgiven av ett hölster. Svart Kalla (A. iDalsesti-nurn var. sanctum) har sammetssvart hölster och odlas som krukväxt. M unkmössa (A. maculatum) finns förvildad i Skåne. Arvfurstens palats, vid Gustaf Adolfs torg i Stockholm, ombyggdes 1783—94 till bostad åt Adolf Fredriks dotter, prinsessan Sofia Albertina, vilken sedan testamenterade det att innehas av Sveriges äldste arvfurste. Det inlöstes 1902 av staten. Räntan pä köpeskillingen utgår till vederbörande prins, f. n. prins Gustaf Adolf. I A. har utrikesdepartementet sina lokaler. Arvidsjaurs kyrkostad, municipalsamhälle i A. socken vid By ske älvs övre lopp, Lappland. 500 inv. Arvika, stad vid Glafsfjorden, v. Värmland, 7,640 inv. Stora mekaniska verkstäder (Arvikaverken, tillverkning av lantbruksmaskiner; Svenska grep-och skyffelfabriks-A.-B.). Stor to-baksfabrik. Pianofabrik. Ar’vode, ersättning, betalning. Arvskatt är lägre för bröstarvingar, högre för mera avlägsna släktingar. A. uttages som stämpelavgift å bouppteckning och kan uppgå till högst 20 %. Arvskifte, fördelning av den i bouppteckningen efter en person uppgivna egendomen mellan arvingarna. Två ojäviga vittnen fordras och över A. uppsättes en skriftlig berättelse, arvskiftesinstrument. I händelse enighet ej kan nås, avgör domstol. As. — 1. Det äldsta romerska myntet. — 2. Kem. tecken för en atom arsenik. Asar är ett forngermanskt ord, som betyder ”gudomsväsenden” el. ”halvgudar”. Ursprungligen var Tor den förnämste guden, men sedermera började vikingarna betrakta Oden som asarnas härskare. Bland A. märkas utom Oden och Tor följande gudar: Balder, Tyr, Brage, Heimdal, Höder, Vidar, Vale, Ull och Forsete. Asyn-jor kallades deras makor och systrar, såsom Frigg, som var gift med Oden, och vidare Saga, Nanna, Idun m. fl. De s. k. vanerna voro av gudomligt ursprung och en del ay dem