Arrfä’rgarde, truppavdelning, som har till uppgift att skydda trupp från anfall i ryggen, särskilt vid återtåg. Arrograns [-gang’s], förmätenhet, trotsigt, retfullt övermod. Arroncle’ra [arrong-], i målarkonsten, giva rundning och fyllighet åt figurerna. Arrondissemcnt [-mang’], förvaltningsområde i Frankrike, utgörande en underavdelning av ett departement. A. användes även som benämning på stadskvarteren i Paris. Ar’rowrot, namn på stärkelse, framställd ur rotstockarna från en del tropiska växter; fordom använd för barnuppfödning. Arsena’l, förrådshus för olika slag av krigsförnödenheter; rustkammare. Arseni’k, grundämne med atomvikt 75. Kemiskt tecken As. Atomvärde 3 el. 5. A. kan framställas i metallisk form som grå kristaller (spec. vikt 5.7). Metallisk A. har en obetydlig användning i vissa legeringar. — S. k. vit A., A.-trioxid, arsenik-syrlighet [AS2O3], uppkommer vid röstning av A.-förande malmer. Vit A. är ytterligt giftig; 0.2 gr. är dödlig dos. Den ingår i vissa gröna färgämnen. Om dessa begagnas i t. ex. tapeter, kunna de medföra A.-förgiftning för de i rummet boende. Förutom i färgämnesindustri-en användes vit A. för vissa kon-serveringsän damål, i glasindustrien samt för bekämpande av växtsjukdo-mar hos bomullsbusken. — Det viktigaste A.-mineralet är arsenikkis (FeAsS), vilket ofta förekommer tillsammans med andra sulfidmalmer och som tjänar som råmaterial för framställning av A.-vitt m. m. Arseni’kförgiftning orsakas som regel av arseniksyrlighet (vit arsenik). Det dröjer en stund till obehag inställa sig med kräkningar, svåra smärtor i buken, ångest, diarré m. m. Behandlingen består i tömning av magen genom tarmsköljning el. kräk-ning. Vidare ges arsenikmotgift, som finnes färdigt på apotek. I brist på detta ges vanlig äggvita. — Kronisk ,arseni k förgiftning orsakas vanligen genom inandning av arseniklialtiga ångor. Dessa kunna härstamma från tapeter, tyger etc. och framkalla huvudvärk, matsmält-ningsrubbningar, ofta hudutslag och slemhinnekatarrer m. 111. Arsenikhalten i fabriksvaror är underkastad lagbestämmelser. Även obetydliga mängder A. kunna ' konstateras genom kemisk undersökning. Arseni’kkis, består av järn, arsenik och svavel [FeAsS], silvervit, utvecklar vid sönderdelning en obehaglig, giftig, vitlöksliknande gas. Förekommer sparsamt i en del av vårt lands gruvor; i utlandet viktig för framställning av vissa arsenikföreningar. Ars Ion’ga, vi’ta bre’vis, lat., konsten är lång, livet kort. d’Arsonvalisation, en medicinsk behandlingsmetod, vid vilken högfre-kventa elektriska strömmar (Tesla-strömmar) användas. A. har dock ej vunnit större förtroende. Arte’di, Peter, 1705—35, svensk student, utgav banbrytande arbeten i zoologi (fiskarnas systematik m. m.), drunknade i Amsterdam, i vars botaniska trädgård finns en minnesvård över honom. A’rte et Ma’rte, lat., genom fredliga och krigiska idrotter. Inskrift över sv. riddarhusets port. Artefakt’, konstprodukt. ArHemis var enligt den grekiska gudasagan dotter till Zeus och Leto. Delos ansågs vara hennes födelseort, och hon var tvillingsyster till solguden Apollon. A. dyrkades främst som mångudinna men var även det fria naturlivets, särskilt jaktens, gudinna. Ilon var den kvinnliga ungdomens och kyskhetens beskyddarinna. Vidare var A. äktenskapets och i synnerhet barnsbördens skyddsgudinna. Artemi’sia, växtsläkte, fam. Compo-sitse, med nästan klaselikt anordnade, små blomkorgar. Vanlig i Sverige är Gråbo (A. vulgaris). Malört (A. absinthium) innehåller bitterämnen, som användas till krydda i spritdrycker (absint). ArtemPsia, drottning av Halikarnas-sos. Åtföljde Xerxes med fem skepp på hans tåg mot Grekland. ArterielT, stående i samband med pulsådror. Arteriell blödning är blödning från en pulsåder. Med arteriellt blod menas i lungorna syrsatt blod. Arterlosklero’s, åderförkalkning, är en mycket vanlig ålderdomsförändring i blodkärlens väggar, varigenom dessa bliva förtjockade, styva och sköra. Detta medför benägenhet för blödningar. Undantagsvis kunna även 80—90-åringar vara fria från A. Många ha vidare ej obehag av sin förkalkning. Om besvär inträda, beror på förändringens grad och på vilka kärl, som träffats. Äro hjärnans blodkärl särskilt angripna, finnes risk för hjärnblödning. Vid förkalkning i hjärtats blodkärl uppträda anfallsvis sammansnörande smärtor i bröstet, ångest etc. Om njurens blodkärl förkalkas, inträder höjning av blodtrycket, vilket medför obehag och risker. A. kan ej botas. Besvären lindras med hjälp av läkemedel. Ett lugnt levnadssätt med särskild matordning samt inskränkning av förbrukningen av sprit och tobak motverkar förkalkningens vidare utbredning.