Tvärtom finnes det forskare, som anse dem alla uppbyggda av väteatomer. Ato’mteori\ De kemiska grundämnena kunna med varandra bilda olika kemiska föreningar. Dessa utmärkas därav, att grundämnena i dem ingå i vissa bestämda proportioner. De kemiska föreningarna hava med andra ord en bestämd sammansättning, och övergångsformer saknas dem emellan. Vidare äro de kemiska föreningarnas egenskaper helt olika de ingående grundämnenas egenskaper. Mellan kemiska föreningar och vanliga blandningar är det således i alla avseenden en grundväsentlig skillnad. Vatten är ett exempel på en kemisk förening, bestående av grundämnena väte och syre. Om en vätgaslåga antändes, förbrinner vätgasen i luften el. i syrgas till vatten. Härvid förenar sig exakt två liter vätgas med en liter syrgas till vatten, motsvarande två liter vattenånga. På grundval av iakttagelser rörande de kemiska föreningarnas sammansättning uppställde engelsmannen Dalton i början på 1800-talet en lag, kallad lagen om de multipla proportionerna, av följande innehåll : Om två grundämnen med varandra kunna ingå flera olika kemiska föreningar, stå de viktsmängder av det ena ämnet, som kunna förena sig med en viktsmängd av det andra, i ett förhållande till varandra, som kan uttryckas med enkla hela tal. För att förklara detta förhållande uppställdes från experimentella utgångspunkter teorin om atomer och molekyler, ett åskådningssätt, som ungefär tvåtusentvåhundra år tidigare från filosofiska utgångspunkter hävdats av den grekiske tänkaren Demokritos. Enligt denna teori utgöres den minsta tänkbara del, som kan förefinnas i fritt tillstånd av ett grundämne el. en kemisk förening, av en molekyl. Molekylen är återigen uppbyggd av ett visst antal atomer. Atom är den minsta del av ett grundämne, som kan ingå i en molekyl. Ett grundämnes atomer hava alla samma vikt (jfr dock Isotopa ämnen). Olika grundämnens atomer hava däremot alltid olika vikt (jfr Atomviktstabell). Vätgasmole-kylen [H2] är uppbyggd av två väteatomer, syrgasmolekylen [O2] av två syreatomer, vattenmolekylen [II2O] av två väteatomer ocli en syreatom. I kemin betecknar man de olika atomerna med begynnelsebokstaven (el. ibland med denna tillika med en annan bokstav) i grundämnets latinska namn, t. ex. väteatomen (hydrogenium) H, syreatomen (oxy-genium) O, kolatomen (carboneum) C, järnatomen (ferrum) Fe (övriga beteckningar se Atomviktstabell). Molekylernas sammansättning uttryckes medelst kemiska formler, som ange, av vilka atomer molekylen är uppbyggd. Vattenmolekylens formel, el. som man vanligen säger, vattnets kemiska formel, är sålunda HHO el. sammanskrivet H2O (siffran till höger nedanför ett atomtecken anger antalet atomer av detta slag). Väte-molekylens formel är II2, syremolekylens O2. Koksaltmolekylen, som består av en atom natrium och en atom klor, betecknas med NaCl. De olika atomerna sägas besitta en el. flera valenser (bindningsmöjligheter gentemot andra atomer) el. sägas vara en- el. flervärdiga. Väteatomen H besitter en valens (är envärdig), likaså Cl, Na och en del andra. En av dessa atomer kan binda e n annan envärdig atom till en molekyl t. ex. Na-Cl. Andra atomer t. ex. syreatomen O besitta två valenser (äro tvåvärdiga). En atom med två valenser kan i en kemisk förening binda två atomer, vilka besitta en valens var, t. ex. syreatomen i vattenmolekylen H-O-H. Två tvåvärdiga atomer kunna med båda valenserna binda varandra t. ex. kolatomen och syreatomen i den giftiga koloxiden C=0. Kolatomen kan även uppträda med fyra valenser (såsom fyrvärdig) t. ex. i koldioxiden (kolsyra) 0=C=0 vanligen sammanskrivet CO2 liksom i sumpgas (metan) CHi. Valenserna antydas ofta som i ovan givna exempel genom motsvarande antal streck mellan de förenade atomerna. Ato’mviktstabell. Med ett ämnes atomvikt (jfr Atomteori) förstås det tal, som anger vikten av dess atom i förhållande till vikten av en atom väte, varvid vätets atomvikt sättes lika med 1. Syrets atomvikt blir i sådant fall 15.SS. Av praktiska skäl har man emellertid numera övergått till att sätta syrets atomvikt lika med 16, varvid vätets atomvikt blir 1.00S. — I nedanstående tabell angivas några av de viktigare grundämnenas kemiska beteckning och deras atomvikt. Kemisk Atom Grundämne beteckning vikt Aluminium ____ Al 27.1 Antimon ....... Sb 120.2 Arsenik ........ ____ As 75.0 Barium ........ Ba 137.4 Pb 207.2 Bor ............ 10.!) Brom .......... ____ Br 79.9 Fluor .......... ____ F 19.0 Fosfor ......... P 31.0 Guld ........... 197.2 Helium ........ He 4.0 Jod ............ J 126.9 Järn ........... Fe 55.S Kadmium ..... Cd 112.4