B krävde lian absolut ekonomisk likställighet. Efter Robespierres fall var B. en tid terroristernas ledare. B :s anhängare kallades babouvister, och han själv liar betecknats som den franska socialismens grundläggare. Babyloniskt trapptempel. (Schematisk framställning.) Ba*bels torn. I Gamla Testamentet omtalas, hur babylonierna i sin för-mätenliet ville bygga ett torn, som skulle nå upp till himmelen. Som straff härför lät Herren en förbistring komma över dem, i det var och en talade ett språk, som ej den andre förstod. På den plats, där det forna Borsippa, Babels systerstad, låg, har man funnit ruiner av ett stort tempel, som en tid ansetts ligga till grund för berättelsen om B. Babeuf [baböff], F. N., 1760—97, fransk revolutionsman. I sin tidning Le tribun du peuple (Folktribunen) Mandrill. Babia’ner, hundapor, till de smalno-siga aporna hörande afrikanskt släkte med något utdragen nos och kraftig tandbeväpning med stora hörntänder. De leva i bergstrakter och klättra ogärna i träd. Hit hör Kappbabianen (Papio hamadryas). Hanen har en yvig man (kappa) varav namnet. Man drillen (Papio maimon) i Västafrika liar ett avskräckande utseende med blå, uppsvällda kinder, röd nos och svartbrun päls. D s c h e-ladan (Theriopithecus gelada) lever i Abessiniens högfjäll. Ba’bord, sjöterm, betecknar till vänster, då man står vänd mot fören. Om vinden kommer in om B., säges ett fartyg segla för B:s halsar. Baby [bei’bi], eng., litet barn, spädbarn. Ba’bylon, forntida stad vid floden Eufrat i Mesopotamien, huvudstad i Babylonien. Minnet av dess prakt, lyx och sedeslöshet finnes bevarat bl. a. i uttrycket Den Babyloniska skökan, ett smädenamn, som protestanterna använde om renässansens förvärldsligade påvedöme. Vid tiden B, den andra bokstaven i vårt alfabet. — Den kromatiska skalans elfte ton el. den med ett lialvt tonsteg sänkta tonen h., även förkortning av basso, bas. — Kem. tecken för en atom bor. — B. som beteckning för vitsord = godkänd. Ba, kem. tecken för en atom barium. B. A., förkortning för Bachelor* of Arts. Baal, ”herre”, hos de västsemitiska folken namnet på deras gudomligheter, särskilt natur- och fruktbarhets-gudar. Baba. — 1. Slaviskt ord för kvinna, speciellt gammal kvinna. — 2. Turk. och pers. ”pappa”, fader. Bab’bits metall, vitmetall, antifrik-tionsmetall, legering av koppar, tenn och antimon. Användes bl. a. för att minska friktionen till invändig beklädnad av lagerskålar (jfr Axellager). Bab el-man’deb, sund mellan Arabiens sv. hörn och Afrika. Bredd 26 km. I sundet ligger den Storbritannien tillhörande, starkt befästa ön Perim, som behärskar farleden ocli därigenom sjöfarten på Asien.