Backana’l, dryckeslag, orgie; dryckesvisa. Backant’ el. Backantinna, kvinna i vinguden Backus’ (Dionysos) följe. Backer-Gröndahl, Agatlie, 1848—1907, norsk tonsättarinna ocli pianovirtuos. Bland liennes sånger märkes cykeln Barnets Vcerdag. Backfisch (ty. ”stekt liten fisk”) halvvuxen flicka, som vill spela dam. Backstugusittare. Under äldre tider benämndes smärre torp, vanligen omfattande en liten stuga med täppa, backstuga. De upplätos särskilt åt gamla, som därigenom fingo billig försörjning. Även yngre kunde som B. få eget liem, men då detta ansågs leda till mindre välbetänkt familjebildning, kom backstuguväsendet att betraktas som ett samhällsont. Backsvala, se Svalor. Backsyra, se Rumex. Backtimjan, se Tliymus. Backus, se Dionysos. Bacon [bej’kn]. — 1. Roger B., omkr. 1214—94, engelsk franciskanermunk och lärare vid Oxforduniversitetet, uppfann förstoringsglaset, luftpumpen m. m. och var i många hänseenden en föregångsman på det naturvetenskapliga området. Han betraktades därför med misstro av sin samtid. — 2. Francis B., baron av Verulam, 15G1—1626, engelsk statsman och filosof. Ursprungligen beskyddad av Essex bidrog han sedan till dennes störtande 1601. B. blev 1618 lordkansler men anklagades 1621 av parlamentet för att ha tagit mutor och dömdes till böter oeh deltog ej vidare i politiken. Sin största betydelse har B. som filosofisk författare. Vårt vetande, framhåller B., måste bygga på erfarenheten. Experiment och iakttagelser utgöra forskningens säkraste grund, och ur dessa vinnas sedan allmännare lagar — vid enbart logiskt tänkande, som ej ständigt kontrolleras av erfarenheten, riskerar man att gå vilse. B. blev grundläggare av den engelska erfarenhetsfilosofien, och hans läror ha haft mycket stor betydelse för den vetenskapliga forskningen. Bad spelade som folksed i äldre tider större roll än nu. I forntiden påbjödos B. av religiösa skäl, i synnerhet hos österländska folk. Hos greker och romare ansågos de höra till livets nödtorft och de fornromerska lyxbad-inrättningarna, termerna, äro berömda. I vår tid har intresset för folkbad åter vaknat. Man har arbetat för anordnandet av billiga bad, infört skolbad m. m. Ur medicinsk synpunkt kan man indela' B. i värmeberövande, ljumma el. indifferenta och värmesteg-rande. Det indifferenta B. har huvudsakligen betydelse som renlighetsbad, som lugnande och rogivande medel, ex. s. k. långbad för sinnessjuka, samt som skonsamt stärkande medel (kol-syrebad) vid vissa hjärtsjukdomar. Värmeberövande B. användas vid många nervösa åkommor. Till dessa B. höra utom strandbad och vanliga karbad framför allt halvbad och avrivning. De varma baden användas bl. a. vid reumatiska åkommor, njursjukdomar m. m. Hit höra utom karbad, ibland förenat med massage, även gyttjemassagebad, ångbad, ljusbad in. fl. Någon gång användas medi-kamentösa tillsatser, ex. kli- ocli sodabad, förnämligast vid hudsjukdomar. Bastu är ett varmbad, som lämpar sig utmärkt till folkbad ej minst på grund av sin prisbillighet. Baden, stat i den tyska förbunds-republiken på ö. sidan Rhen, gränsande till Schweiz och Frankrike. 15,000 kvkm., 2,2 milj. inv. Huvudstad Karlsrulie (140,000 inv.). B. upptages delvis av det bergiga Schwarzwald. Omkring 40 % av landets areal utgöres av skogar, resten så gott som uteslutande av ytterst välodlade områden, även omfattande givande vingårdar och fruktträdgårdar. B. har också Tysklands största tobaksodlingar. Inom de s. delarna av B., där tillgången på vattenkraft är god, har särskilt textilindustrien fått kraftigt uppsving. B :s handel och industri gynnas av trafikmöjligheterna pä Rhen liksom av ett rikt utbyggt järnvägsnät. — B. var till revolutionen i nov. 1918 ett storhertigdöme. Den siste storhertigen, Fredrik II, är en broder till drottning Viktoria av Sverige. B :s nuvarande republikanska författning antogs av en nationalförsamling mars 1919. Baden-Baden, stad i mellersta Baden, Tyskland. 25,000 inv. Berömd kurort. Baden-Powell [bej’dn pa’oäll], R., f. 1857, engelsk general, utmärkte sig i Boerkriget genom ett tappert försvar av staden Mafeking. Grundade 1908 Boyscoutrörelsen. Badin [badäng], A. L. G. F. A. Couschi, troligen f. 1747, d. 1822, neger, kammarlakej, hovsekreterare, gavs 1760 som present åt drottning Lovisa Ulrika. B. är mest känd genom Cru-senstolpes roman Morianen. Badinage na’s;'j, skämt, gyckel. Badische Anilin- und Sodafabrik, världens största kemiska fabrik med huvudanläggningarna vid [-Ludwigs-hafen i Baden (Tyskland). Framställning av färgämnen och andra produkter ur stenkolstjära, av ammoniak och salpeter enligt Habers metod m. m. Bad lands [bsedd lsends], dåligt land, beteckning ursprungligen använd om vissa trakter i n. Amerika (företrä-