Beatty [l)i’ti], D., f. 1871, brittisk amiral, deltog* som befälhavare över l:sta slagkryssareskadern i slaget vid Helgoland 27 aug. 1914 och utkämpade med sin eskader slaget vid Doggers bank 24 .ian. 1915. I slaget vid Jutland 31 maj 1916 spelade B. huvudrollen, medan överbefälhavaren Jellicoe uppträdde mera försiktigt. B. efterträdde samma år Jellicoe som chef över stora slagflottan och befordrades till amiral 1919. Beauforfcs vindskala, se Vindskala. Beauliarnais [båarnä’], fransk släkt. — 1. Josephine de B., 1763—1814. gift med den franske generalen B. Denne giljotinerades under franska revolutionen. Senare gifte sig B. med Napoleon Bonaparte. År 1804 blev hon Frankrikes kejsarinna, men fem år därefter skilde sig Napoleon från henne. — 2. Eugéne de B., 1781—1824, den förras son, vicekonung av Italien. Beaumarcliais [båmarsjä’], P. A. C. de, 1732—99, fransk lustspelsförfat-tare. Hans mest kända arbeten äro Bar be raren i Sevilla och F i-g a r o s bröllop. Beaverbrook [bi’vebrok], W. M. A., f. 1879, brittisk politiker och inflytelserik tidningsägare. Bebel, F. A., 1840—1913, tysk politiker och arbetarledare, en av den internationella socialdemokratiens märkligaste män. B., som till sitt ursprungliga yrke var svarvare, deltog år 1869 i bildandet av Tysklands socialdemokratiska parti, vars ledare han sedan var under flera decennier. I tyska riksdagen invaldes han år 1871 och tillhörde därefter denna med ett par avbrott ända till sin död. B., som var en utpräglad anhängare av marxismen, hade många heta duster att utkämpa med de revisionistiska elementen på partiets högra flygel. Lika bestämt uppträdde han också mot yt-terlighetsmännen på den vänstra flygeln, som voro motståndare till socialisternas deltagande i det parlamentariska arbetet. Under sin tidigare verksamhet råkade han flera gånger i konflikt med lagen och dömdes för förrädiska stämplingar, för majestätsförbrytelser och för medlemskap i hemlig förening till ganska långvariga frihetsstraff (sammanlagt mellan 3 och 4 år). B. var framstående både som parlamentarisk talare och som agitator. Även som journalist, framför allt som medarbetare i Vorwärts, samt som skriftställare utförde han ett omfattande och betydelsefullt arbete. Bland hans skrifter torde främst böra nämnas boken Kvinnan och socialismen samt hans stora självbiografi. Beclistein, K., 1826—1900, tysk pianofabrikant, vars konsertflyglar anses som ett av världens förnämsta märken. Bechua’naland el. Betsjuanaland ligger i det inre Sydafrika mellan Sam-besi- ocli Oran ief lo derna och omfattar bl. a. Kalahariöknen. N. och större delen av B. är ett brittiskt protektorat, 530,000 kvkm., 125,000 inv., varav ett par tusen europeer. Residensstad Ma-feking. S. delen av B. ingår i Sydafrikanska Unionen. Inv. i B. äro bantunegrer, som driva boskapsskötsel. Kap-Kairo-järnvägen går genom ö. B. Beck erhålles som återstod vid de-stillation av trätjära. B. är ett brunsvart el. svart ämne, som vid vanl. temp. är hårt men mjuknar redan vid kroppstemperatur ocli smälter vid lindrig upphettning. B. användes för framställning av becktråd inom sko-makeriyrket, för tätningsändamål m.m. Beck, David, 1621—56, holländsk porträttmålare, en tid hovmålare hos drottning Kristina i Sverige, av vilken han utfört flera porträtt. Beckasin’fåq;lar (Scolopacinse), underfamilj till Snäppfåglar, ha lång, böjlig näbb, klädd med mjuk. känslig hud. De äro skymningsfåglar, leva av insekter och maskar och äro gråbruna. spräckliga till färgen. Till B. hör Morkulle- och Beckasin släktet. Mor ku 11 an (Scolopax) är skogsfågel och liar fiäderklätt underben. Bec-kasinerna (Gallinago) ha nedre delen av underbenet naket. Dubbel b ec-k a s i n e n (G. media) är den största arten och lever å sanka ängsmarker liksom Enkelbeckasinen, även kallad I-Iorsgöken (G. gallinago), emedan den under parningstiden på våren ibland kastar sig nedåt i flykten, så att vingarnas dallring ger ett srnäg-gande ljud (folkspråk: hors = häst). Becquerel, A. H., 1852—1908, fransk fysiker. B. upptäckte bl. a. de efter honom uppkallade Becquerelstrålarna, som uranhaltiga mineral utsända. För denna upptäckt erhöll han år 1903 Nobelpris i fysik tillsammans med makarna Curie. Bed’ford, grevskap i England n. om London med huvudstad (40,000 inv.) av samma namn. Bed’lam [-Igem], hospital i London, grundat 1547. B. är förvrängning av Betlehem och betecknar stundom hospital i allmänhet. Bedsja, samlingsnamn å en del norna dstammar i nö. Afrika. Bedui’n, se Araber. Bedövningsmedel äro avsedda att framkalla smärtfrihet. Vid allmän bedövning inandas flyktiga ämnen, eter, kloroform, narcyl. vilka medföra medvetslöshet. Efteråt uppträda oftast illamående och kräkningar. Sövningen medför alltid en påfrestning av