lijärta ocli lungor. I stor utsträckning använder man därför lokalbedövning, vid vilken en novokainlösning insprutas under liuden. Denna bedövningsform är ofarlig. En övergående eliuru ej så effektiv känslolöshet er-hålles genom frysning med kloretyl. Beecher-Stowe [bi’tje-stå], Harriet, 1812—90, nordamerikansk författarinna, vars mot negerslaveriet riktade roman Onkel T o m s stuga ernått en oerhörd popularitet. Beeren Eiland (Björnön), en liten obebodd ö, 173 kvkm., mellan Norge ocli Spetsbergen på 74° n. latitud, ön håller betydande stenkolslager och är geologiskt av stort intresse. B. upptäcktes 159G. Kom 1920 under Norge genom Spetsbergskonventionen. Bee’thovcn, Ludwig van, 1770—1827, världens största musikaliska geni. Fadern var en belgisk musiker. B. skrev redan som gosse kompositioner ocli slog sig senare ner i Wien. I hans första arbeten märkes påverkan från I-Iaydn och Mozart. Efter 1800 äro hans verk fullt självständiga och karakteriseras av en storslagen kraft ocli stämningsrikedom. Kompositionerna från hans senare år bryta kanske mera med den traditionella formen och ha ett fördjupat, drömmande innehåll. Till den sista perioden hör Nionde symfonien och Missa solemnis. Från den andra perioden härstamma en stor del av lians pianosonater (S o n a t a quasi una fantasi a, Wald-steinsonaten) samt sju symfonier, bland vilka märkas den av Napoleon inspirerade Symfonia Eroica, Femte symfonien och Pastoralsymfonien. Till hans tidigare höra en del sonater samt Första symfonien. B. var ej blott fabulöst begåvad som musiker; även som människa ingjuter han respekt med sin rakryggade, något vresiga självständighet och sin frihet från småaktighet och fåfänga. En med åren tilltagande dövhet gjorde lionom misstänksam ocli ensam och hans liv var föga lyckligt. Befolkningsstatistiken har till uppgift att utreda folkmängden i ett land, dess sammansättning ur olika synpunkter ocli de förändringar, den undergår. Siffror häröver erhållas dels genom folkräkningar, som företagas vanligen vart tionde år, dels genom årligen insamlade uppgifter om födelser, giftermål, dödsfall 111. m. Något så när tillförlitliga uppgifter har man endast för de sista hundra åren. Europas befolkning beräknas till omkr. 190 milj. år 1800 och till omkr. 400 milj. år 1900. ökningen beror på att födelsernas antal överskridit dödsfallens. Emellertid har det allmänna fö- delsetalet, d. v. s. antalet födda per 1,000 innevånare, stadigt minskat i alla Europas länder, men samtidigt har det allmänna dödstalet, antal döda per 1,000 innevånare, också sjunkit. I Sverige var exempelvis födelsetalet i början av ISOO-t. omkr. 34 (födda per 1,000 innevånare) och dödstalet omkring 20. I början av 1900-t. var födelsetalet omkr. 25 och dödstalet omkr. 15. Sjunkandet av födelsetalet beror dels på att äktenskapens antal förhållandevis minskat och försenats dels på att det genomsnittliga barnantalet i äktenskapen är lägre. Utom dessa mera grova uppgifter om folkmängden och dess sammansättning har B. till uppgift att närmare söka utreda den mekanism, varav dessa företeelser beror. Emigrationens roll, inflyttningen till städerna, dödsfallens olika sjukdomsorsaker m. m. höra hit. Befruktning. Till vänster: i ägget inträngande sädescell. Till höger: äggets första delningar. Befruktning. Hos flereelliga organismer sker fortplantningen dels genom knoppning, vegetativ fortplantning, dels genom befruktning, köns-lig fortplantning. Vid befruktningen sammansmälta två könsceller med varandra. Hos en del växter (t. ex. vissa alger) äro de sammansmältande könscellerna, gameterna, lika till utseendet och en sådan B. kallas kopulation. Som regel kan man i växt- och djurriket skilja på en hanlig könscell, som är mindre och rörlig, och en lion-lig äggcell, som är större, icke rörlig och innehåller upplagrad näring, vilken tjänar till byggnadsmaterial vid den första utvecklingen. Hos människan är den hanliga könscellen, sper-mien, 0.05 mm. lång och ägget 0.17 mm. i genomskärning. Det väsentliga vid befruktningen är ur ärftlighetssyn-punkt kärnornas sammansmältande. Dessa innehålla bandformiga bildningar, de s. k. kromosomerna, till bestämt antal för olika arter. Hos människan finnas sannolikt 47 el. 48 sådana kromosomer i kärnorna. Dessa kromo somer äro bärare av ärftliga egenskaper. Före befruktningen un-