ringar av vardagslivet i mellersta Englands industridistrikt (C 1 a y-h an ger, Hilda Lessways). 13. liör till det nutida Englanus mera kända författare. Ben Ne vis Lni’vis], Storbritanniens liögsta bergstopp (1,343 in.), till-liöranue de skotska Grampian bergen. Benröta, se Benhinneinflamniation. Bensin. Kåbensin utgöres av den del av bergolja, som vid destillation övergär före 150° C. Den bestar av en biandning av lättflyktiga kolväten (metankol väten, nafteuer). Den kan även erliällas genom sön der delning av bergoljedestillat, som koka vid liogre temperatur (den s. k. crackingproees-sen). Genom fraktionerad destillation uppdelas räbensinen efter raffinering i flera olika produkter. Bensin användes för ett flertal ändaniäl t. ex. säsom lösningsmedel, vid fernissfram-stäilmng, lör tvättning ocli framför allt i en snabbt stigande omfattning för motordrift. Benskörhet, sjukdom hos nötkreatur, orsakad av mindervärdigt foder. Djuren magra och falla av oeh benen bli, som namnet anger, sköra. 13. uppträder under vintern oeh våren (vitaminbrist) och botas genom bättre utfodring, helst grönfoder. Bensoeharts, välluktande hartsarter, erhålles ur barksnitt å Styraxarter i Siam. 13. användes i salvor, bröstmedicin m. m. Bensol Lbenså’1], kolväte med sluten kolkedja av formeln CoHe. 13. är vid vanlig teinp. en färglös vätska. Den kokar vid 80.5° och stelnar vid ung. 0U. Spec. vikten är 0.85. 13. är olöslig i vatten men blandar sig lätt med alkohol och andra vanliga organiska lösningsmedel. Den är lättaniändlig och brinner med starkt sotande läga. 13. framställes genom fraktionerad de-stillaiion av den vid torrdestillation av kol bildade stenkolstjäran. Den användes bl. a. säsoih lösningsmedel för många organiska ämnen, säsom karburenngsmedel för motorsprit samt .säsom utgaugsmaterial vid frainstall-ning av en hel del föreningar tillhörande aromatiska el. isocykliska föreningarnas grupp. Bensar kallas kroniska svårläkta sår ä underbenet. De orsakas oftast av åderbråck*. Mera sällan kunna de bero pä syfilis, tuberkulos etc. Bentham [beiit’hfemj, J., 1748— 1S32, engelsk filosof, formulerade utilitarismens formel ”största möjliga lyeka ät största möjliga antal” oeh framhöll, att den enda mataren för våra handlingars värde är den känsla, de uppväcka. Det ”välförstådda egen- ntresset” tvingar oss att ta hänsyn till andras och till samhällets intressen. Benved (Evo’nymus Europse’a), buske med lansettlika blad, grönvita blommor och vackra röda frukter. Odlas som parkväxt i s. Sverige. Benväv är uppbyggd av limhaltiga fibrer, inbäddade i och genomdränkta av kalksaner (fosfat, kar bonat). X vävnaden finnas vidare celler, vilka ligga i smä håligheter mellan den skivformigt anordnade, fastare inel-lanvävnaden. Benet är på utsidan och pä insidan mot märghålan beklätt med en bindvävshinna, beiihinnan, som har förmäga att nybilda ben. Erån denna utgär läkiiingsprocessen vid benbrott. Benädmng. Konungen har rätt att i brottmäl mildra livsstraff samt återgiva ära och till kronan förverkat gods, sedan högsta domstolen, i en del fall regeringsrätten, samt statsrådet yttrat sig i ärendet. Konungen kan dock ej återinsätta i ämbetet den, som dömts detta förlustig. Beo’tien, ett gammalgrekiskt landskap mellan Korintiska viken och Eubea-sundet. 13. bestod av flera oberoende stadssamhällen, såsom Tebe, Koronea m. fl., vilka bildade det s. k. beotiska förbundet. B. ingår nu i konungariket Grekland. Be’owull, en angelsaxisk hjältedikt från omkr. 700 e. Kr., upptecknad omkr. 1,000. B. är uppdelad i tvä avdelningar. Den första skildrar hjälten 13 :s strider med ett farligt troll hos danernas konung Hrodgar. B. själv är av geaternas (syftande antingen pä götarna el. jutarna) stam. 1 audra delen omtalas, huru den nu åldrande B. besegrar en drake, men själv dör av sina sår. I berättelsen äro inflikade namn och händelser, som häiisyfta på Sveriges historia från omkr. 500. Berain [beräng], J., 1G37—1711, fransk arkitekt, utvecklade en elegant orna-mentstil under barocken. Beranger [berangö\7e’J. P. J., de, 1780—l8o7, fransk diktare, populär för sina mänga folkvisor och smärre sänger vilka sjungas än i dag. B. hyste mycket liberala åsikter och satiriserade med förkärlek den franska monarkien efter Napoleons tid liksom Frankrikes adel och prästväsende. Berber, den nordafrikanska urbefolkningen, hörande till Medelhavs-rasen men uppblandad framför allt med araber men även med negrer och germaner (vandaler). Ber'bera, viktigaste stad i Brittiska Somaliland, Östafrika, vid Atlanten. 30,UU0 inv. Handelsstad. Berberi’et, se Barbareskstaterna.