Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berberis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berberis. Fruktklase och gren med
blomklasar.
Ber’beris, buskväxt (B. vulgaris)
med taggsågade blad, tornar och gula
blomklasar. B. är vanlig i Sverige.
På senare år har den på en del håll
utrotats, då den härbärgerar
svartrostsvampen, som angriper
sädesslagen.
Bereeuse [bärsö’s], fr., vaggsång.
Berchtold, L. A. J. S., f. 1863,
österrikisk-ungersk politiker, var
sändebud i Petersburg 1906—11, blev 1912
öster.-ung. utrikesminister och
avsände som sådan det ultimatum till
Serbien efter Sarajevo-inordet, som
närmast föranledde världskriget. B.
avgick som utrikesminister 1915.
Beredning. Enligt regeringsformen
skola alla ärenden, innan de
föredragas i konseljen, vara utredda
genom inhämtade nödiga upplysningar
från vederbörande ämbetsverk.
Vanligen tillgår så, att ärendet, sedan det
överlämnats till vederbörande
depar-tementsbyrå och där behandlats,
före-drages av kanslirådet inför
departementschefen i närvaro av
expeditionschefen. Innan ärendet sedan
avgöres, dryftas det i
statsrådsberedningen, vilken i allmänhet utgöres av
departementschefen samt ett el. två
konsultativa statsråd med
statssekreteraren, expeditionschefen el. någon
departementstjänsteman som
föredragande.
Beredningsutskott, ett av
stadsfullmäktige i vissa städer årligen valt
utskott med 5—12 medlemmar.
Stadsfullmäktiges ordförande ocli vice
ordförande äro vanligen självskrivna
ledamöter. B. har till uppgift att
förbereda ärendenas behandling i
stadsfullmäktige. B. infördes i Stockholm
1863 och ombildades 1920 till ett
stads-kollegium med borgarråd som
medlemmar.
Bere’zina, biflod til Dnjepr, varifrån
leder en kanal till Duna, förmedlande
sjöfartsförbindelse mellan östersjön
och Svarta havet. B. är i
krigshistorien bekant från Karl XII:s och
Napoleons ryska fälttåg.
Berg. — 1. J. Fritjuv B., 1851—1916,
folkskollärare i Finspong, liberal
riksdagsman i 2:dra kammaren 1891—
1916 och ecklesiastikminister 1905—6
och 1911—14. B. genomdrev
nystav-ningsreformen 1906, upprättandet av
folkskoleöverstyrelsen och arbetade på
förbättring av folkundervisningen och
av folkskollärarnas ställning. — 2. C.
A. B., f. 1857, director musices vid
Lunds universitet sedan 1892. Som
anförare för studentsången och som
tonsättare har B. ernått en vidsträckt
popularitet. — 3. G. Ruben G :son B.,
f. 1876, docent vid Stockholms
högskola, språkman och
litteraturhistoriker, har grundat tidskriften Språk
o c h Stil och verkat som
teaterkritiker och föreläsare. — 4. Bengt
M. K. B., f. 1885, författare, har
utgivit mycket lästa
fågellivsskildring-ar, illustrerade med egna, skickligt
tagna fotografier (Stora Karls ö,
A b u M a r k u b).
Ber’gamo, stad i Lombardiet, n.
Italien. 62,000 inv. Handelsstad,
fabrikation av sidenvaror. B. ligger vid
n. kanten av den bördiga Lombardiska
slätten, vid foten av Alperna.
Bergamott’, namn på liten, rundad
päronsort, möjligen härstammande
från den italienska staden Bergamo.
Bergand (Nyroca marila), en
dykandart, som häckar i n. Sverige.
Hannen har i praktdräkt metallglänsande,
svart huvud och f. ö. svart, vit och
brungrå teckning. Honan har vitt
band vid näsroten och är f. ö.
övervägande brun med vit vingspegel.
Bergarter. Man skiljer pä grund
av deras olika uppkomstsätt
mellan två huvudgrupper av
bergarter: eruptivbergarter (el. ”plutoniska”
och ”vulkaniska” B.) och sedimentära
B. (el. ”neptuniska” B.) —
Eruptiv-bergarterna äro uppkomna ur
glödflytande smältor, magmor, vilka från
jordens inre trängt fram till jordytan
såsom lavor ocli där stelnat som
lavabergarter (vulkaniska B.), el. också har
magman stelnat inne i jordskorpan
på större el. mindre djup under dess
yta och där bildat olika slags massiv
(lakkoliter, baty liter, o. s. v.).
Eruptivbergarternas kornigliet och
andra egenskaper äro i hög grad
beroende på om de stelnat på stort djup
el. nära el. på jordytan; man skiljer
därför mellan djupbergarter
(plutoniska B.) och ytbergarter (vulkaniska
B.). Inom båda dessa grupper
indelas bergarterna efter sin kemiska
beskaffenhet och efter de mineral, var-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
