kriget var B. överbefälhavare för en tysk armékår. Bernhardinerhund. Se Hundraser Bernhardt [bärna’r], Sarah, 1844— 1924, fransk världsberömd skådespelerska, allmänt beundrad för sitt fascinerande spel. Berni’ni, G. L., 1598—1680, italiensk bildhuggare och arkitekt, barockens förnämste representant i Italien. Till hans förnämsta skapelser räknas bl. a. fullbordandet av Peterskyrkan och utförandet av den dubbla pelarraden med 162 helgonbilder omkring Peters-platsen. Som skulptör är B. mest känd för sina porträttstatyer, men av hans hand finnas även grupper med motiv ur bibeln el. mytologien, såsom Den heliga Teresia. Bernouilli [berno’ji], Jacques, 1654— 1705, och Bernouilli, Jean, 1667—1748, bröder, franska matematici. Deras främsta matematiska arbeten berörde differential- och integralkalkylen. Bernstein [-stain], Edvard, f. 1850, tysk socialdemokrat, vistades i London 1888—1901 och var medlem av tyska riksdagen 1902—06. B. har utövat en flitig skriftställarverksamhet, delvis kritiserande marxismen, och var en av banbrytarna för revisionismen. Bernsten, se Bärnsten. Be’rnstorff. — 1. J. H. E. B., 1712— 72, greve, dansk statsman, född i Hannover men gick i Danmarks tjänst och ledde dess utrikespolitik från 1751. Han verkade för I-Iolstein—Gottorps införlivande med Danmark. B. var även en skicklig ledare för landets inre styrelse och arbetade för större frihet åt bondeklassen. — 2. A. P. B., 1735—97, greve, dansk statsman, brorson till den förre, utrikesminister 1773. Berry [bärri’], Caroline F. L., 1798 —1870, hertiginna av B., prinsessa av Neapel, var gift med hertigen av B., Karl F. (1778—1820), andre son till Karl X. Hertiginnan gjorde på 1830-talet ivriga försök att förvärva den franska kronan åt sin son, greven av Cliambord. Bersagrlieri [bärsalje’ri], jägare el. skarpskyttar i det italienska infanteriet. Berthelot [bärtlå’], M. P. E., 1827— 1907, fransk kemist, som utfört betydande undersökningar i organisk kemi och termokemi. Berthier [bärtje’], L. A., 1753—1815, marskalk av Frankrike. Han var en av Napoleons intimaste vänner och mest betrodda medhjälpare, bl. a. krigsminister och generalstabsclief. Berthollet [bärtållä’], C. L., 1748— 1822, fransk kemist. Bland B :s undersökningar hava de över klors blekande egenskaper jämte upptäckten av ka- liumklorat fått bestående praktisk betydelse. Bertillon [bertijOng’]. — 1. L. A. B., 1821—83, fransk läkare och statistiker, en av grundläggarna av den moderna befolkningsläran. — 2. B. A. B., 1853 —1914, fransk antropolog, har utarbetat ett efter honom uppkallat system att igenkänna brottslingar, vilket innefattar diverse mått och beskrivande upplysningar. B. är grundläggare av den moderna signalementläran. Bertrand [bärtrang’], H. G., 1773— 1844, greve, fransk general. B. var adjutant hos Napoleon och en av dennes trognaste vänner. Han följde kejsaren till Elba och S:t Helena. Berwald, F. A., 1796—1868, svensk tonsättare, var under flera år bosatt i Berlin men återvände år 1842 till Sverige. B. har skrivit operor, såsom Estrella de Soria, symfonier, bland vilka märkas Symphonie sérieuse och Symphonie sin-g u 1 i é r e, samt dessutom kantater, sonater, stråkkvartetter m. m. B :s verk kännetecknas av fin musikalisk formtalang, fantasi och originalitet. Berwick [be’rik], J. F., 1670—1734, hertig av B., marskalk av Frankrike, naturlig son till Jakob II av England och Arabella Churchill. Efter den engelska revolutionen 1688 stred han på faderns sida på Irland och gick sedan in i den franska armén. BerylF är ett mindre vanligt be-ryllium-aluminium-silikat, blekgrönt, ogenomskinligt (vanlig beryll) el. grön-gult, klart genomskinligt (smaragd) ; kristalliserar i hexagonala prismer; förekommer i pegmatit-gångar. Beryirium, en i en del sall-synta mineral förekommande metall, närmast släkt med magnesium. Kem. tecken Be. Atomvikt 9.1. Atomvär-de 2. Spec.' vikt 1.64. Berze’Iii park, mindre parkanläggning i Stockholm mellan Nybron och Hamngatan. B. har sitt namn efter kemisten Berzelius, vars staty, som är utförd av Qvarnström, restes 1858 i B :s mitt. Berze’lius, J. J., 1779—1848, svensk kemist. B :s undersökningar falla inom skilda områden av kemien och många av dem hava varit av grundläggande betydelse för den senare forskningen. Genom resultaten av sina undersökningar av den elektriska strömmens inverkan på metallsalter blev han en av dem, som fullkomnade atom- och molekylarteorien. B. införde det ännu gällande kemiska be-teckningssättet och var vidare den förste, som genom noggranna atom-viktsbestämningar på alla vid den tiden kända grundämnen, gav atomteorien den fasta grundval, som den dit- Tidens Lexikon. 9