den storo. B. blev Tyska rikets huvudstad 1871. B«^li’norblått nr ön mörVhlå mH-larfärg. B. erhålles som fällning. om till en lösning nv gult blodlutsalt sättes ett iärnnnit. Kallas i ren form ävon nariserblått. B^rlFner Tioka’l-Anzei»rer tsaj’gerl tidning nv konservativ färs:, som [-dng-ligen utgives i Berlin sednn år 1883. Berlinor Tageblatt, dnglig tidning, som utsrives i Berlin. B., som grnn-dndes 1872, är orgnn för demokratiska (liberala) partiet och en av Tysklands störstn tidningar. Borlmcske Politiske og Avertisse-ments Tidomle, dansk daglig tidning, grundad 1721. B. är konservativ ooh en av Danmarks mest spridda tid-ningnr. Borlinkongressen. hållen år 1878 i Berlin. var en politisk sammankomst med ombud från do europeiska stor-makternn samt Turkiot. P».. som leddes av Bismarek, avsåg närmast om-arbotandot av froden i San Stofano, vilken slutits snmma år mollnn Rvss-Innd rioh Turkiet. B. resulterade i Borlintraktaten. i vilken bl. a. bestäm dos. att Rumänien. Sorbion ooh Montenegro skulle bli självständiga; att Bosnien ooli T-Terzegovina sknlle förvaltas av österrike-TJngorn: att Cypern skulle ockunéras nv England ooli att Bulgarien sknlle erlägga tribut till Turkiot men för övrigt vara självständigt. Berlioz rbärliå’sl. H., 1803—69, fransk tonsättare. Han är den kanske most typisko franske reprosentan-ton för den nyromantiska riktningen. S.ärskilt stor bet v delse har B. som initiativtagaren till prog;rammusikon. Bland hans kompositioner märkas Symphonie fantastique och La D a m n a t i o n de P a u s t. Berlock, en hängprydnad, som fästes vid klockkedjan. Bermu’dasöarna, Storbritannien tillhörig grupp av 300 små korallöar i Atlanten 100 mil utanför U. S. A. 22,000 inv., övervägande negrer och mulatter. Huvudstad I-Iamilton. Odling av grönsaker och sy dfrukter. Vinterkurort. Brittisk flottstation. Bern. — 1. Kanton i v. Schweiz, ytvidd 6,800 kvkm., 670,000 inv., den folkrikaste och näst största av Schweiz’ kantoner. Viktigaste näringsgren är lantbruk med mejerihantering, särskilt ostberedning. Textilindustri och urmakeri. — 2. Stad i schweiziska kantonen med samma namn vid floden Aar, 100,000 inv. Förbundshuvud-stad, universitet. Bernadotte [-dått], den släkt, varifrån Sveriges nuvarande kungafamilj utgått. Släkten härstammar från Béarn, ett litet bergland vid Pyrené-erna. — .Toan B.. 1763—1844. tjäna do i den franska revolntionsnrmén ooh del-tog sodan i Nnnoleons krig. Hnn blov general, mnrskMk av Frankrike, furste av Ponte Oorvo ooh valdes slut-ligon är 1814 till Sveriges ooh Norges konung. Snm sådan antog han namnet Karl XTV .Tolian*. Bernadotte, O. K. A., f. 1858. svensk prins, greve av Visborg, son till konung Oskar TT. ingick nkfonsknp med Ebba H. Munok av Fulkiln ooh avstod därvid från furstevärdigheten. Hnn erhöll i stället titeln prins B. Bern*™! rbärna’r1. — 1. Olnude B., 1813—1878. frnnsk fvsiolog. som utfört grundläggande undersökningar över kroppens sookeromsättning. — 2. Tristan P».. f. 1866. populär fransk komedi- ooh romnnförfattare. Bern er Oberland, den av höga alper (Bernernlnernn) upptagna delen av schweiziska kantonen Bern, med alp-toppnrna Finsteraarhorn (4.775 m.), Jungfrau (4.166 m.) ooh Alpernas största glaciär, Aletschglaciäi-en. Bernhard, Stora St., bergspass (2,400 m. högt). som ö. om Mont, P.lano leder från Rlionodalen till Ttalien. Passet är berömt för sitt kloster, som gav härbärge åt resande och medels därför dresserade hundar räddat många från att under färden förolyckas. I krigshistorien har passet spelat en roll (bl. a. gick Napoleons tåg över Alperna genom detsamma). Bernhard, hertig av Sachsen Wei-mar, 1604—39, härförare. Han deltog tillsammans mod Gustav II Adolf i trettioåriga kriget. B. vann slaget vid Liitzen, sedan konungon stupat. Därefter förde han befälet tillsammans med Gustav Horn. Efter nederlaget vid Nördlingen 1634 övergick han i fransk tjänst. Bernhard av Clairvaux [klärvå’]» 1090—1153, tillhörde en burgundisk riddarfamilj, inträdde i cistercienser-orden 1113 och grundade ett dotterkloster i Clairvaux. Den förändring av klosterreglerna, som B. här införde, åsyftade en strängare tukt. B. utövade ett vidsträckt inflytande, och det andra korståget föranleddes delvis av hans eldiga predikningar. Till sin åskådning var han strängt konservativ och bl. a. motståndare till Abelard. B. förklarades 1174 för helgon. Efter B. kallas ofta cistercienserorden för berhardinerorden; egentligen utgör denna en gren av cistercienserorden. Bernliar’di, F. v., f. 1849, tysk militärskriftställare och general. År 1912 utgav han boken Tyskland o c h nästa krig, vilken särskilt på grund av sin imperialistiska betoning väckte stor uppmärksamhet. I världs-