nom uppmärksam därpå. Framkommen välsignade lian i stället israeliterna. Bilja’rd, spel med elfenbenskulor på ett för ändamålet konstruerat bord; biljardbord. Genom att stöta med en i spetsen kritad trästav, kö, söker man efter olika regler genom att låta bollen studsa mot bordets elastiska kant få den att åka ner i en urholkning i bordet. Biljett’, kort, skriftligt meddelande; inträdeskort; kvitto för erlagd rese-avgift. Billaud Varenne [bijå’ varänn’], J'. N., 1756—1819, fransk revolutionsman, var en av skräckväldets ivrigare anhängare och en av upphovsmännen till septembermorden 1792. Billesliolm, gruvsamhälle 2 mil ö. om Hälsingborg, v. Skåne. 2,700 inv. Stenkolsgruvor. Järnvägsknut. Billet [bi jä’ ], fr., biljett. — B. d’ a m o u r [damo’r] el. B. d o u x [do], kärleksbrev. Billins, A. Gottfrid L., 1841—1925, biskop i Lund, riksdagsman i l:sta kammaren 188S—1906 och 1908—1912. B. var en av högerns ledare och var känd som skicklig debattör. B. blev ledamot av Svenska akademien 1900. Billin gen, det nordligaste av Väst-götaslättens siluriska taffelberg, bildande en vidsträckt 10 km. bred, 25 km. lång platå med branta stup. Höjd 300 m. ö.. h. Billion, även biljon, räkneord, en miljon miljoner (12 nollor). I vissa länder, bl. a. i Frankrike och Nordamerika, är en billion = ettusen miljoner.- Billiton [biPitffin], en Nederländerna tillhörig ö utanför Sumatras ö. kust. 4,600 kvkm. 60.000 inv., malajer och kineser. Tennmalmsproduktion. Biltogr, fredlös, fågelfri, landsflyktig. Biltong:, torkat kött skuret i remsor, användes särskilt av boer. Bimetallis’m, myntsystem, där tvä metaller vid sidan av varandra användas för prägling av huvudmyntet. Jfr Myntfot och Penningväsen. Bindemedel, ämnen, som användas för sammanfogning av fasta föremål. B. äro i regel tjockflytande el. degiga ämnen, som efter längre el. kortare tid hårdna. Ex. murbruk och cement inom byggnadsindustrien, samt lim, kitt, gummi m. fl. Bindesubstansvävnad är ett sammanfattande namn på vävnader, som ha till uppgift att verka stödjande och sammanhållande. De ha likartad byggnad och bestå i allmänhet av celler med mellanliggande substans, som innehåller trådformiga fibrer. Till B. hör bindväv, som har trådig, lim-haltig mellansubstans och som uppbygger underhud, senor, ledkaps- lar m. m. Brosk har ibland mera trådig (fibröst brosk), ibland mera likformigt halvgenomskinlig, blåvit (hyalint brosk) mellansubstans. Finnas elastiska trådar i mellansubstan-sen, får brosket ett gulaktigt utseende. Brosk kan bildas ur bindväv och utgör ibland övergångsstadierna ull benväv, särskilt under fosterutvecklingen. Hos fullvuxna finnes brosk bl. a. i de främre revbensändarna, yt-terörat, struphuvudet, luftrören m. m. Benväven har kalkhaltig mellansubstans, innehållande framför allt kalciumfosfat och karbonat, vilka ge vävnaden dess stadga. De enskilda benen äro uppbyggda av ett tätare ytterlager, som stödes av inuti benet löpande, nätformigt anordnade, tunna benbalkar. Detta ger benet i tvärsnitt ett svampliknande utseende. I de långa rörbenens mittdel är ytterlagret tjockare och saknas dessa nätformiga balkar, som endast finnas i benändarna. Håligheterna i benen äro fyllda av benmärg. Fibröst brosk. Bindhinna, den slemhinna, som bekläder insidan av ögonlocken. Bindliinnekatarr, inflammation i bindhinnan. Se Conjunctivitis. Bindväv, se Bindesubstansvävnader. Binglia’mton, stad i New York (U. S. A.) — 67,000 inv. Kvarn-, tobaks-ocli järnindustri. Binjure är ett hjälmformigt organ, som sitter på njurens övre pol, en på vardera njuren. De bestå av en fastare, gulaktig bark och en lösare, brun-aktig märg. B. äro körtlar, som avsöndra ämnen till blodet (se Inre sekretion). Det av B. avsöndrade adrenalinet har en sammandragande verkan på blodkärlen. En förstöring av B. t. ex. genom tuberkulos framkallar Addisons sjukdom. Bin’nikemaskar höra till ordningen Plattmaskar och leva som snyltgäster på djur och människor. Breda B. är i Sverige vanligast i Norrland.