- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
279-280

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bladbaggar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kläckas på våren honor, som lägga
obefruktade ägg, vilka också bli
honor. På hösten utvecklas även hannar.
De befruktade ägg, som denna
generation lägger, är det som
övervintra. Vingade och vinglösa
individer finnas inom samma art. B.
av-söndra vattenklara, sockerhaltiga
droppar (”lionungsdagg”), som lockar
bin och myror, vilka senare anses i
viss mån omhulda B. Nyckelpigor och
dessas larver samt en del steklar
förfölja B. Olika arter av B. leva på
trädgårdsväxter (ärter, bönor),
sädesslag, körsbärsträd, äppleträd m. m.
B. utrotas genom besprutning med
kvassialösning, nikotinhaltiga vätskor
m. m.

Bladmage, se Idisslare.

Bladmetall, utvalsade el. uthamrade
mycket tunna blad av vissa metaller
såsom guld (ända ned till 0.0001 mm.),
silver, koppar, tenn, aluminium m. 11.
B. användes för olika tekniska
ändamål ; bladguld för förgyllning,
bladtenn (tennfolie, stanniol) för
spegelbeläggning, till omslag om ost,
choklad och andra varor o. s. v.

Bladmossor (Musci), den ena av
mossornas bägge huvudgrupper (jfr
Levermossor), ha alltid tydlig skillnad
mellan stam och blad. Sporkapseln
öppnar sig vanligen genom att övre
delen, locket, avfaller. Hit höra våra
vanligaste mossor såsom Vitmossa,
Brunmossa, Hypnum m. fl.

Bladnäsor, se Vampyrer.

Bladrullsjuka, en sannolikt
smitto-sam sjukdom hos potatis, som
kännetecknas av att bladen rulla hop sig
och bli brunröda samt att
potatisknölarna bli små. B. sprides med
utsädet.

Bladskärarmyror (Atta), ett
amerikanskt myrsläkte, vars arter i små,
underjordiska bon odla en svampart på
bladbitar. B. förtära svampen och
underhålla odlingen med hjälp av
utskurna bladbitar, som ibland hämtas
från kulturväxter såsom kaffebusken,
mangoträd etc. B. vålla därför stor
skada. Deras sätt att forsla
bladbitarna hållande dem över kroppen har
givit upphov till namnet
parasollmyror.

Bladställning, se Blad.

Blaggarnslärft, egentligen
blån-garnslärft, grov, tvåskaftad linneväv.

Blagovjä’sjtsjensk, stad vid Amur
i Amurprovinsen, Fjärran österns
Republik. 60,000 inv. Handelscentrum,
gruvor.

Blaine [blejn], J. G., 1830—93,
nordamerikansk politiker. Efter att
förgäves ha uppträtt som republikansk
presidentkandidat blev B.
statssekreterare (utrikesminister) åren 1889—92.
Som sådan sammankallade han en
panamerikansk kongress.

Blake [blejk]. — 1. Robert B., 1599
—1657, engelsk amiral, en av det
engelska sjöväldets grundläggare. 1649
utnämndes han till befälhavare för
den engelska flottan och kämpade mot
Hollands främsta sjöhjältar under
kriget 1652—54. 1657 besegrade han i
grund den spanska flottan vid
Tene-riffa. — 2. William B., 1757—1827,
engelsk skald, målare och kopparstickare,
levde ett obemärkt och fattigt liv i
London. Först i mitten på 1800-t.
uppmärksammades hans poetiska verk,
bland vilka märkas Songs of I
n-nocence, Songs of
Expe-r i e n c e samt The Gates of
P a r a d i s e. B. är en diktare, som
svårligen låter hänföra sig till någon
bestämd litterär riktning. Som
lyriker är han romantisk och förebådar
genom sitt enkla uttryckssätt skalden
Wordsworth. Stundom påminner han
genom sin religiösa innerlighet om
Milton. I många av sina dikter
hemfaller B. åt en ytterligt svårfattlig,
mystisk dunkelhet.

Blam (fr. blåme), skam (fläck). —
B 1 a m e r a sig, uppträda
olämpligt, löjligt. — Blamage [-ma’s;],
”groda”, uppseendeväckande dumhet,
löjeväckande misstag.

Blanc [blang], fem. blanche [blans;],
fr., vit.

Blanc [blang], J. J. C. L., 1811—82,
fransk socialistisk politiker och
skriftställare. Genom sin verksamhet bidrog
B. att bereda marken för
februarirevolutionen år 1848. I den provisoriska
regering, som i anledning av denna
tillsattes, blev B. jämte ett par
meningsfränder medlem. De på lians
initiativ tillkomna men ej i enlighet med
hans planer organiserade
nationalverkstäderna misslyckades dock
ekonomiskt. Härigenom och av andra
skäl försvagades B:s ställning. Efter
reaktionens seger måste han fly till
utlandet och kunde ej återvända till
Frankrike, då han trots sin frånvaro
dömts till landsförvisning. I London,
där han bosatte sig, skrev han bl. a.
februarirevolutionens historia. Först
efter kejsardömets fall kunde han
återvända till Frankrike. Efter sin
återkomst invaldes han visserligen i
nationalförsamlingen, men sitt forna
politiska inflytande återfick han dock
aldrig. Hans mest kända socialistiska
arbete bär titeln Organisation
du trava il (arbetets organisation).

Blanche [blans;] (Blanka, Blanca) av
Namur, d. 1363, blev 1335 Sveriges
drottning genom förmälning med
konung Magnus Eriksson.

Blanche [blans;], August, 1811—68,
skriftställare. Hans komedier
innehålla flera roligt tecknade typer och
vunno stor popularitet (H i 11 eb a
r-net, Ett resande teater säll-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:42:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free