Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bokhandel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tryckpressar av växlande
konstruktion från de enkla digelpressarna* till
de ytterligt komplicerade snäll-* ocli
rotationspressarna*. Vid tryckning av
stora upplagor samt oftast vid
tryckning i rotationspressar användes ett
särskilt förfarande, stereotypering (se
Stereotypi).
Historia. Kineserna uppfunno
B. redan före den kristna
tideräkningen, men européerna lärde aldrig
denna konst från Kina, utan den
utvecklades så småningam ur
xylogra-fin. På 1400-t. började man i
Tyskland skära ut träsnitt, till vilka sedan
lades en text. Snart hittade man på
att skilja typerna från varandra, så
att man kunde genom nya
sammanställningar få andra ord. På 1440-t.
uppfann Johann Gensfleisch
Guten-b e r g konsten att medelst gjutna
typer trycka med press. Tillsammans
med en guldsmed, Fust, uppsatte han
ett tryckeri, där man efter smärre
försök tryckte bibeln i flera exemplar.
Medhjälparen Peter Sehöffer gjorde
senare en del förbättringar. Gutenberg
som hade lånat pengar av Fust, blev
slutligen tvingad att gå ur bolaget,
men satte snart upp ett annat
tryckeri. 1462 brann emellertid Mainz, och
de bägge tryckeriernas arbetare
skingrades åt olika håll och utbredde på så
sätt kännedomen om B. till de flesta
länder i Europa. Från början
använde man gotiska typer, s. k. fraktur.
Dessa förbättrades av Sehöffer till
”Schwabach”, ett nytt snitt. Omkr.
1470 uppfann Nic. Jenson en latinsk
stil, antikvan.
Bolag. Se Aktiebolag, Enkelt bolag
och Handelsbolag.
Bole’ro, spansk dans från omkring
1780 i 2A el. 3A takt. Till B. användas
kastanjetter.
Boleyn, se Anna B.
BolPder, se Meteorer.
Bolinder, C. G., 1818—92, och
Bolin-der, J., 1813—99, bröder, svenska
industrimän, grundade Bolinders
mekaniska verkstad i Stockholm, som nu
jämte andra industriella anläggningar
innehaves av ett efter grundarna
uppkallat aktiebolag. Av bolaget
tillverkas ångmaskiner och andra maskiner,
ångpannor, oljemotorer, spislar m. m.
Bolingbroke [bå’lingbråok], H. S. J.,
lord B., 1678—1751, brittisk statsman,
krigsminister 1704—08,
utrikesminister 1710. B„ som var motståndare till
Marlborougli, förmådde England att
ingå separatfred med Frankrike under
spanska tronföljdskriget. 1715
avskedades B., flydde ur landet och ställde
sig senare på den stuartska
tronpretendentens sida.
Boli’var, S., 1783—1830,
sydamerikansk frihetshjälte och politiker. Han
medverkade i Venezuelas misslyckade
upprorsförsök mot Spanien 1811—14
och ledde sedan frihetskampen till
1821, då spanjorerna besegrades vid
Carabobo. 1819 hade han blivit
president för den nya republiken
Colombia, och efter att ha förjagat
spanjorerna från Ecuador och Peru blev han
det senares president 1823, men måste
avgå 1828. 1830 avsade han sig sina
övriga ämbeten.
Bolivar, namn på provinser i
sydamerikanska staterna Colombia,
Ecuador och Venezuela.
Boli’via, republik i v. Sydamerika,
som av s. Peru och s. Chile i v.
skiljes från Stilla Havet, i n. och ö.
gränsar till Brasilien och i s. till
Paraguay och Argentina. 1.3 milj. kvkm.
(nära 3 gånger Sveriges yta), omkr. 3
milj. inv. Huvudstad La Paz, 120,000
inv. — B:s gräns mot Chile följer en
västlig gren av Anderna,
därinnanför vidtager en stor högslätt fram till
den ö. grenen (högsta topp 6,620 m.),
landet n. och ö. härom sammanflyter
med de brasilianska
regnskogsområdena och Paraguays och n.
Argentinas stäpp- och torrskogsområden
(Gran Chaco). Vid högslättsområdets
n. del på gränsen till Peru ligger på
3,S00 m. höjd över havet Titica’casjön.
N. och ö. delarna av B. avvattnas
genom bifloder till Amazonfloden och
genom PiJcomay’0, biflod till
Para-guayfloden. På de delar av
högslätten, som ej äro saltstäpper, drivas
primitivt åkerbruk och boskapsskötsel.
Från regnskogarna i n. Bolivia
vinnes kautschuk; en del kaffe- och
ka-kaoplantager finnas i dalarna. B. har
stora mineraltillgångar, särskilt av
tennmalm (te.mprod. 1920: 32,000 ton)
men även a^ silver-, koppar-,
volfram-, och vismutmalmer. På senare
tid ha även stora petroleumfält
upptäckts i n. B. B. har
järnvägsför-förbindelse med de chilenska
hamnarna Arica och Antofagasta samt i
kombination med ångbåtslinje på
Titi-caca även med den sydperuanska
hamnen Mollendo. Kommunikationerna
inom landet äro dåliga. — Inv. bestå
till ®/io av indianer och mestizer.
Indianerna ha genom katolska
missionärer blivit kristnade, men bibehålla
i stort sett ännu sitt primitiva
levnadssätt och sina egna språk. —
Rörande B :s tidigare historia jfr
Inca-riket och Pizarro. B. förklarade sig
efter ett frihetskrig oavhängigt från
Spanien 1825 och uppkallade sig efter
frihetshjälten Bolivar. I krig
tillsammans med Peru mot Chile förlorade B.
1883 sin andel av Stillahavskusten,
omfattande bl. a. Antofagasta. Genom
avstängningen från havet och genom
otaliga inre oroligheter har B :s
utveckling i hög grad hämmats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
